Mellansel och Grieg

Har idag varit upp till Mellansels folkhögskola och träffat grundkursarna, dvs dom som går Svenska kyrkans grundkurs. De funderar på eller är mitt uppe i att utbilda sig för tjänst i kyrkan. Sånt är roligt. Jag blir så triggad av ungdomar som vill tjäna Gud och kanske också vill bli kyrkans medarbetare.

Vi pratade Svenska kyrkans internationella kontakter och vad mission är i den världsvida kyrkan. Hur roligt som helst.

Sen sätter jag mig i bilen och kör hem. Då faller den stora tröttheten över mig. Och känslan av att det hela tiden är något som måste göras, möten som ska hållas, träffar som ska planeras, barn som ska servas, för att inte tala om tusen saker i sommarstugan som måste göras, helst igår.

Utanför bilfönstret är vårsommaren betagande, men jag ilar förbi alla vackra ställen. Grönskan är skir och skör, och jag ser det sakligt konstaterande utan den härliga vårkänslan.
Känner bara trötthet, vill hem och sova. Orkar inte vara glad åt våren just nu.

Landar hos hustru med dotter i stugan och sitter en stund i solskenet innan vi far in till stan för att laga middag. Och visst är det lika vackert idag som häromdagen, när jag la upp bilder på http://janasa1.blogspot.com/ . Men jag sitter nu där med tunnelblick för det sköna. Talgoxen är yr av kärlek utanför sin holk. Jag ser det och gläds, javisst, men orkar inte ta in det. Vill bara vara ledig. Och detta trots att jag har världens roligaste jobb. Konstigt.

Så står jag nån timme senare hemma och diskar efter kycklingsalladen, glad åt att vi hann hem i tid för att kunna sitta ute på balkongen och äta. Det var så varmt och skönt i solen.
Medan jag diskar sätter jag på en orkestral Grieg-skiva.
På vårarna blir det mycket Grieg.
Kommer efter några spår till Solveigs sang.

Då stannar ekorrhjulet i mig. Musiken öppnar sig och tar emot mig.
De långsamma harpackorden i början, fiolernas längtanssång och de stillsamt glada folkliga dansstegen, allt i oändligt sköna klanger, som får mig att stanna upp och se ut över fjärden.
En minnesbild kommer för mig.
Solveigs sang på Pappas hemmagjorda 78-varvare i Tärnaby.
Och fjärden blir till Gäutan med utsikt bort mot Ryfjället.
Den nordiska våren.

Bilder kopplas ihop, känslor möts nånstans under ytan.
Kasam.
Känsla av sammanhang i mina glädjeämnen.
Trots trötthet och stress.