Nyfött barn

Jag hade en så härlig dröm natten till idag.
Vi har nyss fått ett barn, men det visar sig vara livlöst. Jag vet inte om det är en pojke eller flicka, men barnet är litet och ligger helt stilla insvept i en liten vit filt.
Vi håller det i famnen och sedan undersöks det av läkare, men läkarna lägger till slut bäbisen åt sidan och vänder sig i stället mot varandra och pratar med varann om vad som gått fel. Nån pratar också med mig och försöker förklara.
Men jag kan inte släppa bäbisen med blicken där den ligger övergiven. Grips av en impuls och slutar lyssna på experterna. Tänker: Men Herre Gud, vi har ju ett barn här som håller på att dö!
Tränger mig fram till barnet bakom läkarnas vitrockar, lyfter upp det och sluter det i min famn och ropar till ungen nånting i stil med: Men du kan ju inte bara ligga här och dö!!
Då händer ett under. Barnet slår upp sina ögon och börjar jollra med mig i en underbar direktkontakt. Det har stora mörka ögon och mörkt hår under filten. Och det är som om hon/han har mycket att berätta för mig med sitt joller.
Barnet lever!
Helt fantastiskt.

Den här drömmen har gett mig kraft att orka med en annars rätt tung dag.