Under några dagar är jag på resa till Helsingfors med SKUT-rådet i Härnösands stift. Förutom att vi sitter i interna informationer och diskussioner gör vi mycket intressanta studiebesök. Vi anlände med färjan i morse, men det känns redan som om vi varit här i flera dagar. Under dagen har vi hunnit med en rejäl sightseeing, ett besök på Kyrkostyrelsen, motsvarande vårt kyrkokansli. Där har vi hört om hur finska lutherska kyrkan betjänar sina utlandsfinländare. Vi har gjort två kyrkobesök här i Helsingfors, samt åkt de fem milen till Borgå och besökt deras historiska domkyrka samt domkapitel och fått höra om det svenskspråkiga arbetet i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Det kändes mycket speciellt att stå på den mark där Sverige förlorade Finland 1809 i och med att kejsaren Alexander I av Ryssland annekterade Finland som storfurstedöme.
I morgon skall vi besöka den svenska Olaus Petriförsamlingen, som tidigare varit en SKUT-församling, dvs tillhört Svenska kyrkan i utlandet, men som sedan några år tillhör Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Därefter bär det hem igen.
Dagens starkaste: Känslan av att Sverige haft 200 år av fred sedan 1809, medan våra grannar i öst fått genomgå enorma umbäranden under denna tid. Om jag hade en hatt skulle jag vilja lyfta på den för detta folk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar