Molfal! Jag älskal dej!

Barnen rusar i min famn nere i trappan.
- Hej Morfar! Och så kram, kram.
I mun på varann berättar dom fjorton saker var, innan vi kommer till deras dörr.
- Nu måste du krama din dotter, Morfar.
T njuter av rollväxlingen.

Dom drar in mig i sina rum.
- Här är min koja. Titta så fin!
- Och titta här Morfar!
Leksaker visas, sängen, dinosaurierna, mjukdjuren och de bästa böckerna.

E:s rum är tapetserat av hennes teckningar. Hon berättar om allt och visar upp den hemmagjorda rekvisitan till sagorna sina. Jag får höra om skolan och om förskolan och hur man med rätt klädsel kan gömma sig bra ibland buskarna på skolgården.

Och Harry Potter och Michael Jackson och vet du Morfar..?!
Jag blir alldeles rusig.

Efter den gångna månadens arbetstopp har jag åkt till Uppsala för två dagars konferens, och sover över hos L. Mitt i morfarsruset minns jag mina barns morfar i Skellefteå, när han satt och höll om sina barnbarn:
- Det här gör gott för hjärtat.

Så sant, så sant.