Biskop Tony och staven

Ledde morgonmässan i domkyrkan idag.
Vi är inne i Den gode herdens vecka.
"Din käpp och stav gör mig trygg." Psalt.23.
Jag predikade om biskop Tony och hans biskopsstav.

Vid sina biskopsvisitationer brukade biskop Tony ofta berätta för skolbarn eller konfirmander om sin biskopsstav, och det var alltid uppskattat. Det kunde gå till så här:

- Vad det här är för nåt..? Jo ser du, det här är min biskopsstav. Vet du vad jag har den till? Den bär jag när jag går i procession in i en kyrka. Det ska jag göra nu på söndag här i er kyrka. Den ska påminna mig och församlingen om vad jag som biskop har för uppdrag. Staven är nämligen egentligen en herdestav, en sån som herdar hade på Jesu tid när de vallade sina får. Den är lång, lite spetsig nertill och har en krok längt upp. Med staven skall herden försvara sin hjord emot vilda djur och tjuvar. Och med kroken längst upp skall han kroka tag i det får som har fastnad i en buske eller nere i en skreva och rädda det.

Och så tog biskopen staven och krokade den om halsen på en av sina åhörare. Då blev det skratt i klassrummet.

- Som biskop skall jag försvara kyrkan, dess liv och lära. Och jag ska försöka vara alla människor till hjälp i deras olika svårigheter.

Ett kärt minne av biskopen. Som jag använde för att peka på Den gode herden, den uppståndne Jesus Kristus. Han finns nära oss för att försvara oss mot det onda och rädda oss i vår utsatthet. Vill vi släppa honom nära så att han får hjälpa oss i vår nöd? Eller springer vi bara undan som skrämda får?

Vi var ca fyrtiofem får kring Den gode herden i domkyrkan i morse.
Tillsammans med resten av den världsvida kyrkan.
Och med den triumferande kyrkan i himmelen.

Nära.