Påskdag

Upp min tunga att lovsjunga..!

Jag står i domkyrkan och sjunger för full hals.
Ännu ett år med den kära påskpsalmen.
Kristus är uppstånden och det ska vi fira.
Han ur griften efter skriften nu i ära träder fram.

I minnet förs jag till skoltiden och Högsjö kyrkas orgelpall där jag spelar Upp min tunga under ett kyrkospel.
Jag förs till Uppsala domkyrka och högtidliga hymner med domkyrkokören.
Till Fredrika kyrka där jag står med gitarr på magen och vi sjunger Dina händer är fulla av blommor så att taket lyfter.
Till Njombe i Tanzania, där kyrkan är knökfull även under den tredje påskgudstjänsten på raken.
Jag är i den lilla cirkelrunda Västerslättskyrkan i Umeå, där Jesu närvaro är så stark.
Och åter i Högsjö och dess härliga påskvandringar för tio år sedan.

Upp min tunga att lovsjunga hjälten som på korsets stam
för oss blödde, led och dödde som ett skuldlöst offerlamm.
Han ur griften efter skriften nu i ära träder fram.

Vi förlossas, ormen krossas. Avgrundens och dödens makt
nu är bunden. Från den stunden allt är Sonen underlagt.
Nu är helat vad vi felat och Guds nåd i ljuset bragt.

Jag ser ormen alldeles framför bilen.
Det är mörk kväll i Afrika. Vi måste skicka hem vår sjuka flicka till Sverige för vård och kör in på vår väns gård för att berätta det och be honom följa med till Dar es Salaam. På uppfarten till hans gård ligger en orm, en puffadder helt stilla. Ute på vägen går ungdomar i mörkret till och från byn. Jag blir varse ormen i ljuset från strålkastarna och kör över den flera gånger tills den är oskadliggjord.
Det blir till ett hoppfullt tecken inför vår sjukresa med dottern.
Vi förlossas, ormen krossas.
Kristus har segrat. Det här ska nog gå bra.

Och det gjorde det.

Gamla, unga må lovsjunga Faderns makt och härlighet
och hembära Sonen ära för så stor barmhärtighet.
Prisa Anden som vid handen förer oss till salighet.

Under psalmen har fem kvinnor gått i evangelieprocessionen ner i domkyrkan för att läsa påskevangeliet. Precis som de första kvinnorna kom till graven för snart två tusen år sedan.
Och de berättar för oss det oerhörda, omöjliga, oemotståndliga:
Att Kristus är uppstånden!