Kände mig rätt ruggig och sårig i morse och ville egentligen stanna i sängen. Gårdagkvällens elfte-september-film skakade om ordentligt. Berörde mitt höstkänsliga flygkrasch-ärr så att det satt i idag också. Alltså ville jag inte upp och lämna stugans avskildhet och ge mig ut i regnet. Men hur det nu var så gjorde jag hustrun sällskap in till domkyrkan. Där inleddes höstens inspirationsvecka med en härlig högmässa. Sedan bjöds till en lunchsoppa i församlingsgården, en hiskeligt god fisksoppa. Där hamnade jag i samspråk med både nya och gamla bekanta i väntan på brandmannen Lasse Gustafsson som efter lunchen höll föredrag i domkyrkan i en dryg timme.
Och nu är jag tillbaka i stugans stillhet och känner mig inte alls så ruggig längre. Tack.
Bra!
SvaraRadera