Svalor

Så har jag då kommit fram till dagen och timmen för årets sommarsemester.
Skönt, mycket skönt att slippa passa en tid varje morgon.
Och i stället få tänka egna tankar flera dagar i rad och själv bestämma vad jag vill göra.

Vid lunchtid idag, då de sista mailen var sända och bordet renare än på länge,
knappade jag in min arbetstid och annonserade min frånvaro på Outlook.
Härliga nedräkningar!
Sa sen hej då och drog.
Ut till landet, ut till fåglarne!

Och här ute i Ytterskog var alla fåglarne församlade.
Förutom de vanliga storsångarna bofink, taltrast, koltrast och flugsnappare samt den lilla blåmesen i diverse holkar och träd runt tomten har vi nu också fått riktiga inneboende.
Ett par svalor bygger frenetiskt på sin drömvilla uppe i nocken ytterst på vår farstubro. 
Och jag kan inte hjälpa att jag värms av deras förtroende, även om de också skitar ner. 
Så långväga gäster har vi inte haft här tididgare under de tio gångna sommarna, 
men nu är det konstflygning över gräsmattan varenda dag.

Ibland kan jag inte låta bli att se fåglar och fjärilar som tecken eller förebud eller nåt sånt. 
Lite så är det nu. Varför kommer dom just i sommar ända från Afrika och hit?  

Och de tänker uppenbarligen bosätta sig här över sommaren. För mig är det alltså helt okey. 
Men en som inte gillar det är vår "gårdvar" och "vakthund", lille Mozart. Han hoppar och morrar så fort han ser inkräktarna och far runt tomten för att jaga bort dom.
Bedårande.

Vi får se hur de gör nu när vi kommer att vara mer här ute. 
Om vi kan samsas om utrymmet menar jag.