5 dagar

På jobbet kl 8.10.
Startar datorn och ger mig i kast med den interna utvärderingen av medarbetarmötet.
Som huvudansvarig skickade jag för 1½ vecka sedan ut ett mail till mina arbetskamrater
och inbjöd till en intern utvärdering av Medarbetarmöte 2012.
Idag tar jag mig an de inkomna svaren.
Läser igenom, gör anteckningar och sammanfattningar.
Skriver ett dokument som under förmiddagen blir tre sidor långt med allehanda synpunkter på hur vårt möte fungerade och inte fungerade.
Jag konstaterar att såvitt vi själva kan bedöma så blev det stora mötet lyckat.
Det har också gått ut en utvärderingsinbjudan till alla 650 deltagarna,
men den kommer att behandlas senare.

Efter lunch går jag och köper ett usb-minne i vilket jag sedan pressar in alla mina sparade dokument från mars 2003 då jag började till och med idag.
Det går, och det utan skohorn t.o.m.
Fortsätter med att gallra ur pärmarna Ekumenik 2010 - 2012 samt Integration 2009 - 2012.
Bedömer vad som skall sparas, flyttar över till samlingspärmen eller lyfter ur bladen och river dem.

I slutet av dagen börjar jag plocka ihop det som jag skall ta med mig hem.
Stuvar ner tomma blomkrukor, den lilla stenstatyn av en afrikansk man samt en jordglob.
Rullar ihop sydafrikaflaggan och viker ihop Nelson Mandela-duken som legat på lilla bordet.
Plockar upp och lägger ner det stora vackra snäckskalet
som under alla dessa 9½ år har legat där och viskat om Indiska oceanen.
Det vill jag ha med mig från Tanzania på åttiotalet och framåt.
Jag plockar ner det svarta afrikakrucifixet, batikmålningen från Morogoro,
och Jesus-carvingen i olivträ, som jag fick av Birgitta Simma från det heliga landet.
Han som bär alla våra bördor i ett kors över axeln.
Sist men inte minst den klarröda lilla tavlan som jag fick i Addis Abeba februari -87 av patriarken av Etiopien.

Allt som jag prytt mitt arbetsrum med tas ned och läggs i mitt livsarkiv.
Ingen kommer att förstå hur mycket dessa inredningsdetaljer har betytt för mig.
Men det har dom.