65 år

Bilder flyger förbi.
Snabbt som i fast forward.
Hur många bilder ryms innan pensionsdagen?

Vad har hänt under det välsignade liv som jag har fått leva?
För sextiofem år sedan var mina föräldrar visst på bio i Addis Abeba.
Sedan var det dags.

Den följande natten föddes jag på Haile Selassie hospital.
De afrikanska vännerna gratulerade och hyllade för att en son var född.
Hem till Sverige.

Tärnaby.
Vackra rofyllda barnaår.
Rött hus, snö och Fruhlingsrauschen.

Ramvik.
Svårflörtad bygd.
Lärarbarn.

Härnösand.
Realskola och gymnasium.
Öppnande horisonter: KGF, Cantamus, oratoriekören, musiksällskapet.

Uppsala.
Nya vänner, insikter och utmaningar.
Giftermål. Mattias föds.

Boden.
Prästkrage, Kyrkans Ungdom, Voces Bodenses.
Lina och Kajsa föds.

Fredrika.
Väckelse och varma gudstjänster.
Berit och Frasse och härliga konfirmander.

Tanzania.
Nytt språk, ny kultur, Lukilo och Lupenza.
Hemlängtan och sjuk flicka.

Umeå.
Skolgång för barnen, Ersbodakören och kantorsexamen.
Västerslättskyrkan!

Luleå.
Kyrkoherdeuppgift med svåra utmaningar.
Ett flyg störtar.

Högsjö.
Hemma igen eller inte?
Ny livskamrat.

Härnösand.
Stiftskansliet, Sydafrika, Tony och Lena.
Världens bästa arbetsplats.

Och nu -
San Francisco som diakonens medföljande make.
Stortrivs inför pensionsdagen.

Jag vill tacka livet.