Besök i Los Angeles

Så är då vardagen tillbaka.
Vi har varit på en första tur till Los Angeles och träffat svenska församlingen där.
Den är inrymd i Norska sjömanskyrkans lokaler i hamnstaden St Pedro.
Jag blev imponerad över de väl tilltagna lokaliteterna och den aktiva svenska församlingen.
Men så har den också funnits länge och haft en svensk präst stationerad där under lång tid.

Los Angeles är en gigantisk storstad. Under landningsvarvet kunde jag omöjligt se något slut på staden. Som London ungefär von oben. Staden är omgiven av berg och vetter ner emot en havsvik, där St Pedro och sjömanskyrkan ligger i ett av världens största hamnområden.

Under dagarna med den svenska kyrkoherden Pernilla Håkansdotter Olsson och assistenten/kantorn Britt-Marie Sixtensson m.fl. fick hustrun och jag vara med om en svensk högmässa och leda ett seminarium om diakoni och frivillighet.
Vi fick dessutom ett par kvalificerade guidningar runtom i änglastaden.

Det intryck av LA som för mig är starkast är förutom dess ofantliga storhet, att det inte på något sätt verkar vara en glamorös stad utan en ren och skär industristad. Kvarteren kring Walk of Fame i Hollywood är helt vanliga gator och ser ut som vilken amerikansk stad som helst. Jag gick och såg på de berömda stjärnmönstren i trottoaren till minne av The Beatles, Groucho Marx, Steven Spielberg, Celine Dyon, Louis Armstrong och hundratals andra. Men över och förbi de dyrkade stjärnorna skyndade folk till och från sina arbeten som i vilken annan stad som helst.
På ett ställe var det mycket folk och även diverse utklädda Darth Wader, Spider Man och sådana figurer. Det var visst platsen för Oscarsutdelningen. Men även denna glamorösa port såg helt vanlig ut i sin naturliga omgivning. Därifrån körde Bittan oss ut mot Beverley Hills, och där var utan tvekan standarden en helt annan. Stora villor med prunkande trädgårdar och höga häckar/murar bakom vilka det rika folket gömde sig.

Jag kunde inte låta bli att tycka synd om alla de unga vuxna som lockas till LA för att söka berömmelse och lycka. Svenska och norska kyrkan behövs där helt klart, även om deras lokaler ligger i hamnkvarterren ca en halvtimme från centrum där dagens besökare i Los Angeles rör sig. Då har Svenska kyrkan i San Francisco ett bättre läge i norska sjömanskyrkan på Hyde Street. Den gatan är med sin storslagna branta utsikt ett måste för varje turist i San Francisco. Men just branten, låt vara med den exotiska Cable car, är också ett stort problem. Folk har uppenbara svårigheter att ta sig till kyrkan på gudstjänst, och parkeringsmöjligheterna är ett ytterligare krux.
Så det som inte finns här finns där, och det som inte finns där finns här...

Men här finns i alla fall just nu mitt hem på jorden.