Ett vårtecken så gott som något är att brudparen börjar avisera sin ankomst till San Francisco. Eller att norrmännen börjar planera för 17:e Mai. Nu är det så att jag har sagt ja till den ideella uppgiften att spela när så behövs i kyrkan. Det är nu inte så ofta som tur är, och det finns också andra spelemän med anknytning till svenska och norska församlingen, dock ingen anställd. Så gigen kommer lite då och då för min del.
Och eftersom jag aldrig har jobbat som musiker, känns det bra att få göra det på ideell basis. Jag ser mina små insatser som att jag ger kollekt till kyrkan helt enkelt. Tänker ofta på president Kennedys devis: "Don't ask what your country can do for you. Ask what you can do for your country." Eller på svenska: Fråga inte vad din kyrka kan göra för dig, utan fråga efter vad du kan göra för din kyrka!
Och eftersom jag aldrig har jobbat som musiker, känns det bra att få göra det på ideell basis. Jag ser mina små insatser som att jag ger kollekt till kyrkan helt enkelt. Tänker ofta på president Kennedys devis: "Don't ask what your country can do for you. Ask what you can do for your country." Eller på svenska: Fråga inte vad din kyrka kan göra för dig, utan fråga efter vad du kan göra för din kyrka!
Nu när vi nu går in i vårmånaderna, vårterminens andra period, börjar uppdragen hopa sig. Skoj förstås, men det gäller också att börja hårdträna. Jag har lovat spela på ett dop och en vigsel samt en familjemässa i april. Brudparet har önskat Mendelsohns brudmarsch som inte är helt lätt att exekvera, ens om jag fuskar lite. Och så vill de få en väldigt fin Taube-sång, som jag aldrig har spelat och knappast hört. Men jag ska försöka. Så den månaden kräver sin man.
Sen har norska sjömanskyrkan önskat musik till sitt 17:e Mai-firande. Och eftersom jag gillar Norge och faktiskt inte har särskilt mycket självkritik, så har jag lovat hjälpa dem. De har beställt den norska och amerikanska nationalsången, samt två solostycken. Nationalsångerna må väl vara. I värsta fall blir det Du gamla du fria.
Fast - jag vill ju inte bli orsak till några diplomatiska förvecklingar mellan Stockholm och Oslo, så jag får väl titta på Ja vi elsker och försöka lära mig den. Och the Star Spangled Banner går väl på nåt sätt, bara jag dundrar på.
Fast - jag vill ju inte bli orsak till några diplomatiska förvecklingar mellan Stockholm och Oslo, så jag får väl titta på Ja vi elsker och försöka lära mig den. Och the Star Spangled Banner går väl på nåt sätt, bara jag dundrar på.
Sen var det solostyckena. Jag har två, som ligger något så när inom möjligheternas gräns: Våren av Grieg på cello, och hans Sarabande ur Holbergssviten på piano.
Milda makter, vad har jag lovat..?! Kan ingen stoppa mig..??
Nu blir det jobbigt...
Det måste ju finnas många som kan göra det här bättre!
Hallå..! Någon??
Nu blir det jobbigt...
Det måste ju finnas många som kan göra det här bättre!
Hallå..! Någon??
Vilken Taubesång är det?
SvaraRaderaDet finns ju många...
Jag tror jag ska svara på din fråga, även om du är anonym. Men nästa gång, skriv ditt namn, please. Det handlar om Inbjudan till Bohuslän. Blir rätt fin med solostämma, ackompanjemang och pedal på orgeln. Eller rättare sagt: kan bli...
SvaraRaderaJag säger, öva på som 17, brorsan!! Kul att du håller igång! Ulla
SvaraRaderaF'låt Jan att jag inte skrev mitt namn. Kul att läsa dina tänkar om smått o stort i SF. Må gott! Per
SvaraRadera