Nej då, allt är bara bra med oss. Vi lever och har hälsan.
Men ändå - vi har kommit till ett kritiskt läge.
Har varit i Kalifornien i en dryg månad nu.
Nej, vi längtar inte hem, det är inte det.
Barnbarnen träffar vi på Skype och dom mår bra.
Vår lilla hund lever livets glada dagar hos sin standin-matte.
Vädret är också bra, inga snöstormar härjar här.
Hustrun gnor och arbetar och gör det med den äran.
Jag trivs också med min serviceroll.
Får göra små inhopp i prästkragen då och då
och även upphopp på kantorspallen.
Vilket är kul.
Men - nu kommer det.
Vi är trots allt i ett kritiskt läge.
Ett mycket allvarligt och oförutsägbart läge.
Den medhavda tandkrämen är nämligen helt urkramad och tom.
Min kära duschcreme pyser bara luft och har inget mer att ge.
Den svenska rakkrämen har slut lödder, en rännil är allt jag får ur flaskan.
Och vårt omhuldade kvällste har helt tagit slut.
Våra viktigaste länkar hemåt spricker en efter en!
Ja jag vet, vi har IKEA på andra sidan bron bara.
Där finns hårdbröd och kaviar och inlagd sill m.m.
Men dom har inte duschcreme och kvällste!
Hur skall detta gå?
Ska vi bli tvungna köpa amerikanska varor?
Hur går det då med svenskhetens bevarande i utlandet??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar