Jag är dålig på att skriva, jag vet det.
Det är så mycket som händer hela tiden, att jag inte har nån tid alls för reflektion.
Men det allt överskuggande just nu är att vi ska flytta hem till Sverige igen.
Idag körde vi en och en halv timme ner till Santa Cruz för en sista sångstund med de svenska familjerna där. Av någon anledning har de blivit oss så kära.
Avskedet blev mycket sorgligare än jag trott.
Även om det är massor av dagar kvar till vår flytt, så är de helt intecknade nu,
så nedräkningen har verkligen börjat.
Så, please, förlåt om jag inte känner mig så meddelsam.
Det kallas sorg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar