Dagen efter

Som bedövad efter den stora urladdningen i helgen har jag gjort helt andra saker idag:
Bytt till vinterdäck på bilen.
Köpt en gravlykta som jag tänt på mina föräldrars grav inför 15-årshelgen.
Rensat hängrännorna på sommarstugan.
Gjort ett återköp på COOP.
Tagit fyra promenader med hunden i duggregnet.
Donat med K:s papper till mäklaren.
Frågat om akvariet i djurbutiken.
Varit gräsänkling och ätit rester.

En härligt avkopplande dag således.

Städning?

Vi ser varandra i ögonen och säger Nu ska vi nog städa lite här hemma. Jaa, det ska vi.
Vi tar bara en kopp kaffe först, eller hur? Jovisst.

Vid påtåren börjar vi titta på akvariefiskarna.
Det är så rofyllt.

Sen - snarrk..
och ingen städning.

Tänk så det kan bli.

Jonas och Billy

Idag är jag ledig från jobbet. Men tro fördenskull inte att jag bara är i harmoni och vila. Nej då. Jag ägnar hela dagen åt Jonas och Billy. Men innan jag kan gripa mig an mötet med dem kör jag ut till stugan och hämtar verktygslådan.
Sen sprättar jag upp Jonas, dvs skrivbord Jonas. Det är en rätt enkel montering tills jag skall placera underredet upp och ner på bordsskivan och passa in typ nitton skruvar och pluggar i sina hål på bordsskivan. Ensam. Eller själv som ungdomarna säger. Jag gör det själv trots att jag är ensam. Utan trafikledarexamen. Men hej så fint det blir.

Hustrun kommer hem för lunch lagom till Jonas omvändelse. Det kräver att vi är två, för han är tung. Men nu står skrivbord Jonas där så snällt och beskedligt med datorn flyttad från ena änden av rummet till den andra, ett företag bara det. Kan ej rekommenderas. Det blir alltid ett par sladdar över. Och hur ska jag koppla skärmen, och högtalarna, och modemet, och routern, och tangentbordet, och vart går den blå sladden..?

Bokhyllan Billy är två, en stor och en liten. Jag börjar med den stora. Paketet ser mycket blygsamt och smalt ut sina två meter till trots. Men tyngden är olycksbådande. Och ju mer jag vecklar ut och monterar ihop innehållet, desto större blir Billy. Till slut får han inte plats på den lilla golvyta som står till mitt förfogande. Och när jag till slut skall fästa ryggskivan, får jag hiva upp Billy på sängen, för då krävs fyra meter. Ja kära nån.
Ryggen är nu fastspikad, även om min vänstra tumme värker svårt och håller på att anta en rödlila färg. Bokhyllan står rak och högtidlig vid sidan av Jonas och är så stolt och fin.

Sist den mindre Billy, endast 106 cm hög. Den är lätt som en plätt. Hur kan någon alls behöva en arbetsbeskrivning för att montera en så simpel möbel..? Billy den lille är klar på en kvart. Den ställs på andra sidan om Jonas och kommer att hedras med bostadsrättsföreningens viktiga papper.

Jo - om datorn igen. Det var lite nervöst att slå på strömmen och starta upp den efter flytten och sladdhärvan. Men den exploderade inte utan startade så snällt. Och sedan jag reparerat internetuppkopplingen startade cyberraketen till alla fuglars sang.

Kan en dag bli mer successfull?

Årsstämma

Vår bostadsrättsförening höll sin årsstämma i kväll.
Mindre än hälften av alla bostadsrättsinnehavare dök upp.
Det är märkligt, men också typiskt på något sätt. Man vill inte bry sig för då kan man bli invald nånstans, eller så är man nöjd med att betrakta sitt boende som vore det en hyresrätt, fast det är en förening som man frivilligt har gått med i och borde ta ansvar för.

Nåväl, dom som kom dom kom, och ett bra årsmöte hade vi. Styrelsen hade förberett mötet bra, t.o.m. med vitsippor på borden och en hägrande smörgåstårta i fonden. Förhandlingarna gick egentligen som smort med tanke på hur det brukar gå. Och alla verkade mycket nöjda över det gångna året.

Och jag måste ju bara få säga det: Vår ordförande är ju bara bäst!
Hon håller mycket i huvudet och driver frågor målmedvet samtidigt som hon lyssnar och bekräftar andra. Inte hade hon behövt gå och vara så nervös för detta möte, det sa vi när vi efteråt gick hem till oss, ordföranden, min käresta, och jag, styrelsesuppleanten.

Men nu är hon trött. Så även jag.
Styrelsen fick förnyat förtroende plus en ny intresserad ledamot, vår närmaste granne.
Han blir ett gott tillskott. Tack Erik.
Tack alla goda grannar!
Vi trivs med er.

Summering av en dag

Idag har jag suttit med några arbetskamrater i en heldagsdiskussion kring stiftsarbetet.
Jag har sedan köpt två nya fiskar till mitt akvarium.
Farit och handlat färdiglagad middagsmat och värmt till hemvändande hustru.
Vidare har jag haft tvättstuga i fyra timmar.
Samt bytt i sängarna och sopat golvet hemma.

Vad av detta har varit viktigast?
Dum fråga. Måste något vara viktigare än det övriga?
Kom med en annan?

Vilket av detta har känts roligast?
Hallå. Fortfarande värderande fråga.
Lägg av med det.

Hur känns det efter denna dag?
Svar: Det är bra att allt detta blivit gjort.
Allt har inte varit roligt, men okey.

Men jag längtar mycket efter valborgsledigheten.
Tycker det är mycket spring från det ena till det andra.
Livet snurrar så fort.
Det är mycket jag skulle vilja göra som aldrig får plats.
Både på jobbet och i det privata.

Men klaga inte, Jan, du har haft nåden att vara frisk ännu en dag.

Ja jag vet.
Hälsa, ork och arbetsglädje,
hus och hem och dagligt bröd
hustru, barnbarn och husdjur,

Det är nåd, förunderlig nåd.

Jag får tänka så här:
Tänk att jag har förunnats göra så mycket en vanlig tisdag!
Tack för det.

Städdag

Efter vinterns höjdpunkt vad gäller resor och upplevelser
är det dags för en städdag.
Med stor motivation griper jag mig verket an.

Först en vecka med biskop Tony till Sydafrika,
En ny biskop vigs i Kimberley, Bill Bowles.
Lägg hans namn på minnet.

Jag tar fram dammsugaren och börjar bekriga dammråttorna.

Därifrån direkt till Rom, där påven missar oss.
Men stiftets prostar möter och vi får några hyperintressanta studiedagar.
Firar mässa i katakomberna och besöker Petri och Pauli gravar.

In under soffan och sängarna och in i hörnen!

Synd bara att jag ligger hela första dagen i magsjuka.
Hamnar typ i Birgittasystrarnas isoleringscell
men hinner vara med om prostresans andra halvlek.

Ner i källaren och tar upp pelargoniorna ur mörkret.

Från Rom hem på fredag kväll till väntande hustru och snö.
Lördag fm åker vi ut och skottar stugtaken.
Vackert och tungt. (Se janasa1.blogspot.com.)

Här måste skuras. Tar fram en skurhink och Ajax.

Sen direkt upp till Vemdalen
och igår söndag en inspirerande Hela världen-dag med Härjedalens församlingar.
Rackarn, vad jag har gjort mycket på sistone!

Gnor och gnuggar för att få bort golvfläckarna i köket.

Därför är jag lite trött idag.
Men glad åt att pelargoniorna nu ser ljuset.
Det är snöyra ute men dock mars månad...

T.o.m. toaletterna blir rengjorda. O vad rent det blir.

Jag är trött och undrar var jag är.
Borde gå och sova middag.
Men det blir nog en semla och kaffe i stället.

Tömmer en hel kudde hundhår i soppåsen och känner mig nöjd.

Lagom till kaffet kommer hustrun hem med hunden.
Han blir lycklig och springer runt.
Spanar sen in semlorna.

Gott.

En annan verklighet

Stiger upp före sju,
tar två klädkassar och går ner till tvättstugan.
Laddar maskinerna och går sen upp och gör frukost.
Känner att beslutet mognar:
Idag är jag hemma från jobbet. Orkar inga människor.
Har komptid att ta ut.

Sätter mig vid köksbordet och läser TÅ grundligt till en kopp kaffe.
Synd att tidningen är så tunn just idag.
Röjer på diskbänken, laddar diskmaskinen.

Tvätten är färdig. Jag går ner och hänger den.
Sen upp och bädda rent i sängarna,

Plocka, dvs bära saker till deras rätta plats,
känna att det blir bättre och bättre.

Sitta vid datorn och skriva en viktig sida till bostadsrättsföreningen.
Det går en hel timme.

Ner till tvätten före tolv.
Vika kläder, sopa, skura.

Lunch på rester.
Sen ryggläge och glidflykt in i sömnens värld.
Helt underbart. Precis vad jag behöver idag.

Vaknar utan dåligt samvete
och börjar fundera på vad hustrun skall få till middag.
Lyssnar på den senaste Grieg-skivan.

Dammsuger lägenheten.
Förvånas över att hunden alls har någon päls kvar.
Bär väska upp på vinden och en annan ner till förrådet.

En sån här dag är värd mycket,
en dag med bara mig själv,
då stressen sjunker undan
och jag känner av andra verkligheter än andra dagar.

Tack.

Sen tar jag fram entrecoten ur frysen.
Här ska det minsann inte bli blodpudding idag!
Solen skiner.
Och vintern är vit.

Ledig dag typ

Jag hade tänkt vara helledig idag efter min jobbarhelg.
Men gick till kansliet tre timmar på morgonen för att få senaste nytt om presskonferensen.

Det märkliga har hänt att tre fackförbund knutna till stiftet har gjort gemensam sak med församlingsförbundet i Härnösands stift, alltså den regionala arbetsgivarorganisationen och i torsdags gått ut med i deras tycke hård kritik mot stiftet.
Det är som om Herodes och Pilatus plötsligt har blivit vänner...

Men efter information och en god tvärfacklig diskussion idag känner jag
att kritiken fiser ihop av sig själv som en gammal ballong.
Det hela har inte så mycket med stiftets agerande att göra
som med två stora män med ganska stora egon.

Så då kunde jag gå hem igen och ta itu med en viktigare syssla,
nämligen att storstäda badrummet.
Skönt.

Vilodag

Sova ut ordentligt.
Läsa igenom Norrlands akvavit på förmiddagen.
Stiga upp först till kyrkkaffet.
Ta en långpromenad.
Inte göra något vettigt på hela dan.

Vila från almanackan
vila från kyrkan
vila från telefonerna
vila från alla ljud
vila t.o.m. från all musik

Bara vara där i Kana,
gäst på bröllopet
inte ens synas
inte oroas för serveringen

Vila i en visshet
Han gör det,
vatten till vin,
medan jag vilar
nära

Ledig dag

Wow vad jag är ledig.
Sov till elva och slapp hundens morgonpromenad
just den morgon då det var 20 minusgrader.
Bra timing.

Har burit upp jullådorna, julmattorna, jullyktan och julbocken på vinden.
Har läst tidningen och Kyrkans tidning i lugn och ro vid en kopp kaffe.
Händer aldrig annars på en vardag.

Har spelat lite Mozart.
Så än så länge håller sig dagen till min önskade plan.
Och ikväll ska styrelsen för vår bostadsrättsförening sammanträda och äta middag tillsammans. Det blir skoj. Dom är så härliga människor.

Bombad julgransplundrare

Idag är jag dagen efter.
Dvs trött,
mycket trött.
Det har varit så mycket roligt på sistone.
Även glädje är tröttsam på något sätt.

Jag arbetar förmiddagen men går sen hem.
Där står julgranen och vill ut.
Och alla julprydnader som vi radat upp och nu köar till jullådan.
Börjar med jullådorna
men det går så långsamt
att jag snart befinner mig på sängen under en filt.
Sedan följer en timme nästan över på andra sidan,
medan bilder sköljer hjärnan.

Därefter går det fortare.
Ner med julen i lådorna
och ut med granen.
Glitter, pumlor, ljus och stjärna.
Den fråntas alla medaljer.
Sist sågar jag nesligen ner den och stoppar den i en plastsäck.

Mitt i barrgrönskan på golvet leker hunden med min sop.
Sopkvasten är mycket farlig och gör ständiga utfall mot honom.
Så det gäller att vara beredd på flykt.
Gissa om det tar tid med barrmattan?

Efter styckmordet bär jag ut liket till garaget
för vidare befordran till skogs.
Ett tragiskt öde för en så speciell julgran.
Påminner om det jag skrev i december om köpet.

Och nu är glada julen slut slut slut.
Skönt,
efteråt.

Klämdag

Klämdag. Ett konstgjort men härligt ord.
En dag som inte finns egentligen, utan som liksom klämmer in sig mellan tunga dagar på jobbet. Klämdagen räknas alltså inte, den är helt och hållet en bonusdag.

Så har denna dag känts, lång, ljus och ledig.
Skön promenad ner på stan för lite shopping.
Kaffe hemma sedan med gott fikabröd.
Jag börjar till och med läsa en bok, Norrlands Akvavit.

Dagen avslutas med julklappsfilmen Afrikas drottning,
en riktig kultfilm från 1951.
Långsam och förutsägbar från typ andra scenen. Men underbar.

Så vad säga mer?
Tack