En minnesrik dag.
Åsa slutade som diakon i domkyrkoförsamlingen
och avtackades i högmässan med efterföljande kyrkkaffe.
En maxad sexårsperiod är till ända, och vi kan börja se mot framtiden.
Som grädde på moset blev vi bjudna till syster A på middag ikväll,
och det var hur trevligt som helst.
Debriefing typ, och mycket skratt och glam.
Sen - och nu kommer jag till dagens motbild -
sen beställer vi en taxi hem och säger hej då till släkten.
-Sätt dig i framsätet du, säger hustrun och ger mig pengar.
Jag gör som hon säger. Det gör jag nästan alltid.
-Hej. Taxichauffören och jag växlar en blick medan han frågar vart vi ska.
Sen kommer det bara ur hans mun, sådärsomomdetärensjälvklarfråga:
-Ska det vara seniortaxi?
Ska det vara seniortaxi???
Det behövdes alltså bara en blick på mig för att ställa frågan.
Jaha, det är bara att vänja sig, tänker jag, medan hustrun frustar i baksätet.
Jag får väl bjuda på det efter den härliga adventssöndagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar