10 juni 2014

Spännande öppning av sverigesommaren

Nu har jag varit i Uppsala sedan i lördags.
Och i morgon bär det vidare norrut.
Det har varit en spännande helg:
I förrgår vigdes sonhustrun till präst i Uppsala domkyrka.
Och kören sjöng en hymn skriven av henne själv plus hennes tonsättarmake.
Texten var rak och poetisk:

Sätt er först vid källan.
Drick, drick, drick.
Långsamt res Er.
Gå ut, gå ut, världen behöver Er
Gå med glädje.
Jag är kärleken, som helar brustna världar.
Var frimodiga, jag är kraften, som växer ur er sårbarhet.
Tro trotsigt, jag är livet, starkare än döden.
Sätt er först vid källan, drick,
Långsamt res Er.
Gå ut, gå ut, världen behöver Er.

Med mig i den gudstjänsten var mina barn och barnbarn och mina två systrar. Vilken känsla!
Efteråt samlades familj och vänner till en fin mottagning lite utanför staden.
En stark upplevelse, alltihop.

Igår måndag hade jag ett annat uppdrag, nämligen att hålla en andakt vid nedsättande av aska i havet utanför Stockholm. Vädret kunde inte ha varit bättre. Det var 26-28 grader och en lätt bris bara. En beställningsbåt tog oss, ett 30-tal anhöriga och vänner ut på fjärdarna vid Åkersberga, där vi höll en liten ceremoni och lät havet utanför den dödas morfars gård bli hennes grav. Det var så vackert alltsammans.

Sedan på kvällen anslöt jag till min egen släkt som var samlad till doktorsdisputation.
Min systerdotter disputerade med den äran och inbjöd sedan till gemensam middag på kvällen. God mat, trevliga, fyndiga tal och gott sällskap förgyllde kvällen. Själv fick jag äran ha mitt äldsta barnbarn till bordsdam. Det ni!

Idag har vi alla pustat ut, dvs ingen. Det har varit en vanlig arbetsdag för de flesta. Jag har tagit farväl av barnbarn som skulle söderut. Men skönt att jag hann busa lite och knåda dom lite först... Resten av dagen har jag jagat ett nytt mobilt bredband till vår sommarstuga. Provade på fyra återförsäljare här i Uppsala men fick tji. Så jag ringde till slut till Härnösand, och där fanns det jag ville ha.

Kvällen har nu ägnats åt familjär samvaro med släktens nya präst och hennes prästman samt barn, och det i sällskap med min amerikasyster och hennes vän. Så man kan nog med fog säga att jag har rivstartat min sverigesommar. Ingen tid för jet lag här inte..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar