Datachock

Så får jag äntligen hem min dator efter två veckors prövosam abstinens.
Dom har bytt bildskärm på den, inget annat.
Tror jag.
Öppnar den, sätter igång den.
Och ser inget, säger Inget som jag känner igen.
Helt andra ikoner på skärmen.
Inga av de program jag lagt till, inte den vanliga internetuppkopplingen.
Inget.
Ren som en barnrumpa.
Som vore den nyinköpt.

Är det alls min dator, undrar jag och går tillbaka till affären.
En vänlig man säger att man troligen har gjort en fabriksåterställning av den.
- Ska det verkligen behövas för att byta ut bildskärmen, undrar jag.
Expertkillen skickar en mailfråga till Växjö där datorn varit på verkstad.

Svaret:
Dom gjorde en fabriksåterställning för att se om var något annat fel med den.

Och jag som hade allt jag skrivit i den!
Alla bilder, hela släktregistret och några extraprogram!
I och för sig gjorde jag en säkerhetskopia på allt jag hann
innan skärmen började skära ihop.
Men nu är alltså allt borttaget, allt!
Inga program.
Mina dokument: Tomt...

- Har dom rätt att göra en totalrensning av en dator om det inte behövs!?
- Ja dom har nog det. Växjökillen skriver att kunden inte har skickat med någon notis om
att datorn innehöll viktiga dokument.

???

Jag blir mer och mer upprörd och hoppas vid gud
att jag verkligen lyckades med min säkerhetskopiering så att inte allt viktigt nu bara är borta.
Ångesten stiger och jag kör hem.
Slipar trappan så det dånar flera timmar av slipmaskinen
och lägger mig sen och försöker glömma allt.

Idag vaknar jag tidigt och inser att nu har jag några förmiddagstimmar på mig
att ladda om min jungfrueliga laptop.
Men hur gör man?
Känner att jag vill börja med att åter ladda in Officepaketet om det går.
Bra.
Jag stiger upp och börjar söka. Var söker man ett officeprogram??
Efter en kvart konstaterar jag att inga dataprogram längre finns i arbetsrummet.
I vårt förra hem fanns Allt i arbetsrummet!

Upp på vinden. Kanske där.
Ser några undanstoppade datakassar.
Och där längst ner, en skiva med Officeprogrammen Word, Excel och Powerpoint.
Yes!
Jag tar skivan och går ner,
sätter på kaffe, mycket kaffe.
För nu gäller det att uppväcka de döda.

Sätter mig vid den olycksaliga datorn och slår på den.
En sida kommer upp som inte syntes igår.
Administratör eller Jan frågar den.
Jag klickar på Jan.
Jag Klickar På Jan.
Och vad händer?
Vad? Händer? Dåå?

Min. Vanliga. Startsida. Dyker upp.
Alltså min vanliga startsida...
Med alla kära ikoner.
Och Internet Explorer och Word.
Och släkten!
Och alla bilder!
Och allt jag skrivit!

Händels Hallelujakör brister ut innanför mina tinnitusöron.
Det finns där! Allt finns kvar!
Jag backar ut från startsidan och går in igen.
Jo för sanning! Allt finns fortfarande där.
Jag backar ur och klickar undrande på användaren Administratör
som någon växjösnubbe lagt till.
Och Hamnar Då på den där Förbaskade Tomma Startsidan som startade min ångestresa.

Alltså,
dom verkar inte alls har fabriksåterställt hela maskinen.
Dom har inte slängt bort hela mitt liv ut i cyberrymden.
Dom har bara lagt till en användare.
Puh...

..tänkte inte på det...