Kristendomen har visat sig seg och slitstark och svarar fortfarande mot djupa behov hos oss människor. Kristendomen har framtiden för sig, den står för omistliga värden. Men om kyrkan skall ha en framtid, så beror det på att vi kan behålla henne öppen och demokratisk och fokuserad.
Så ungefär inledde Härnösands nya biskop Tuulikki Koivunen Bylund sitt linjetal till de församlade prästerna och diakonerna idag. Här är några punkter som hamnade på mitt anteckningsblock.
Kyrkan är ett tecken på Jesu närvaro i världen. Hon måste vara en lyssnande, medvandrande kyrka med stor lyhördhet för de frågor som bränner bland hennes medlemmar. Gränsdragningar utåt blir inte lika viktiga om vi sätter Kristus i centrum.
Under sitt tal berörde biskopen flera dagsaktuella frågor, t.ex. förhållandet till muslimerna, miljön, vår livsstil. Och apropå den heta äktenskapsdebatten: Om nu kyrkan måste tala så mycket om könsfrågor, så vore det på sin plats att vi ägnade mer energi åt att tala om könsstympning, sexslaveri och kvinnomisshandel än åt vad folk får göra och inte göra i sina hem.
För det fick hon en varm applåd.
Och hon berörde gudstjänstutveckling, diakonala utmaningar och mycket annat, enkelt och rakt på. Jag tyckte det kändes gott att höra henne. Och även att se hennes lediga och chosefria sätt att inta sin centrala roll ibland oss.
Sedan vidtog ett val till vigningstjänstens, dvs prästers och diakoners företrädare i Domkapitlet. Var det för att dagen började med ett lysande föredrag om jämställdhet som valet resulterade i att en kvinna och därtill diakon blev vald som ordinarie ledamot? Jag röstade på henne men hade svag tro på att det skulle gå igenom. Helt klart var att valresultatet var historiskt, åtminstone inom vårt stift.
Ett spännande, rättvist, klokt och naturligtvis gott val.
Grattis Minna Lehto!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Med stora ögon läser jag... och tänker att jag inte fattar vad du menar med kyrkan. Är det såna som är anställda eller som sitter i kyrkoråden eller dom som går till gudstjänster eller alla som är medlemmar oavsett om dom "vet om det" eller inte???
SvaraRaderaSom jag har fattat det är kyrkan en kropp som består av alla döpta och det är vad den kroppen tillsammans åstadkommer som är det som är kyrkans gärning. Och det oavsett vad de formella samfunden står för eller säger. Det är väl först när huvudet talar det som kroppen gör som det finns "en kyrka" "en kropp" ?
Och det är klart att om kroppen far illa måste huvuden och munnar ropa. Och just prata om sånt som den nya biskopen tar upp. Verkliga problem.
Om det blir så kan det hända att kyrkligheten blir tagen på allvar av såna som behöver upprättelse och befrielse.
Och som vanligt skriver du så att det är en fröjd att läsa.
/Ebba
Ja,du skriver så rätt att kyrkan består av alla döpta. Det är den kroppen som tillsammans utgör kyrkan. Vi kallar ibland den gemenskapen för Kyrkan med stort K. Det är den Kyrkan jag skrev om i de översta två raderna.
SvaraRaderaSen kom jag in på den synliga organisatoriska kyrkan, typ Svenska kyrkan. Jag kan förstå att det verkar oklart. /Jan
Suveränt, vi röstade lika.... Sicken tur att många härmade oss!
SvaraRadera