Bra med en ledig dag ibland.
Man hinner tänka efter.
Har njutit av att kunna göra det jag själv vill och väljer.
Sova länge på morgonen.
Väckas av en ilsken telefonsignal och sedan förgäves försöka somna om.
Stiga upp och för en gångs skull läsa både TÅ och DN.
Iväg till dopsamtal med en familj inför morgondagens högtid.
Sen hämta Mozart hos dagmatten och köra ut till stugan och graven.
Stressig höstbäck, men i övrigt himmelsk stillhet.
Idag är det femton år sedan mina föräldrar begravdes.
Gravstenen talar om smärtan.
Namnen och Jesusbilden om hoppet.
Hur mycket har inte hänt sedan dess?
Det allra mesta positivt.
Tack.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jan! Det är trevligt att läsa din blogg, du har en fantastiskt förmåga att uttrycka dig.
SvaraRaderaSjälv ska jag idag tända ljus vid min mans och min dotters gravar och instämmer i det du skrev om att gravstenarna talar om smärtan den ständigt närvarande, samtidigt som texten på dotterns gravsten känns så rätt för mig "Minnet vår glädje,återseendet vårt hopp"
Allt gott och en fortsatt trevlig advent
Det var mycket tröst i de korta orden. Tack.
SvaraRaderaJan