Advent i halv domkyrka

Det har varit en heldag i församlingens hägn.
Jag har sjungit i domkyrkokören i högmässan i vår halva domkyrka. Den renoveras ju som bekant så endast västra delen är användbar. Nästa första advent skall den nyrenoverade kyrkan återöppnas i en TV-sänd gudstjänst. Vi sjöng bl.a. Ropa ut din glädje av vår Fredrik Sixten, Otto Olssons Advent och Rejoyce in the Lord allway. Roligt att få gasta lite. Tenorstämman bjöd på en hel del tillfällen. Kollekten gick till Vårsta vars ordförande höll i kollektvädjan. Predikan var välformulerad och värdig om än lite lång kanske.
Ett udda inslag i gudstjänsten var att Rotaryklubbarna i stan utdelade ett par stipendier innan utgångsmusiken, ett moment som inte hade någon som helst koppling till gudstjänsten i övrigt. Min känsla sade att om det nu alls skulle göras i kyrkan så hade det nog passat bättre under kvällens konsert än i högmässan.

Efter gudstjänsten bjöd internationella gruppen på kyrkkaffe i församlingshemmet och fick in två tusen kronor på första dagen av Svenska kyrkans julinsamling till det internationella arbetet.
Under kyrkkaffet hölls en välbehövlig och kvalificerad information om domkyrkoprojektet, hur kyrkan byggs om och byggs till. Intressant.

Sedan kyrkkaffet var undandiskat for vi hem och jag fick en timme på rygg innan nästa pass. För ikväll har alla församlingens sju körer bjudit på adventskonsert. Då var det så gott som fullsatt i vår halva domkyrka. Ung och gammal sjöng och med församligen sjöng vi flera av våra älskade adventspsalmer. Höjdpunkten var nog när en pojke i gosskören sjöng solot i Pie Jesu, helt klockrent. Kvällen kändes fin, och roligt var det att få stå där och vara med. Fast jag saknade en avrundande andakt, ett tilltal med en bön eller välsignelse av något slag på slutet. Konstigt att inte sånt är självklart i vår kyrka.

Nu är dagen slut och min hals likaså.
Godnatt.