23 mars 2010

Åh Herregud!

Jonas Gardell hånar inte alls Jesus. Men han kör förvisso med en dråplig pedagogik. Hans Åh Herregud-program ikväll var egentligen hellyckat. Bjöd på intressanta och lite provocerande tankar och fakta om Jesus blandat med miljöbilder från Nasaret, Rom och Koppom i Värmland, t.ex. Allt serverat på ett roligt men tankeväckande sätt.

Jag tror han har gåvan att evangelisera för vår tid. Hur många svenskar som aldrig går i kyrkan får inte höra om Jesus i dessa program?

Bara för att han är rolig och kontroversiell så är han inte hädisk. Han identifierar sig hela tiden med den tro som han granskar och påtalar faktiskt rätt viktiga saker som att Jesus troligen var riktigt fattig, mörkhårig, mörkögd och möjligen även tandlös och outbildad. Och så Gardells fråga: Gör inte denna möjlighet Jesu engagemang för de små och fattiga än mer trovärdigt?

Jag tror Gud tål humor. Humorn tar inte bort allvaret. Den gör allvaret mänskligt och nära.

2 kommentarer:

  1. Jamen visst är Gardell skön!
    Men jag måste ju säga, att inte tror jag mer på Gardells bild än på någon annan. Att byta ut en bild mot en annan gör inte personen bakom bilden mer trovärdig eller annorlunda.
    Det är lätt att dras med i en väl framförd berättelse. Lätt att tro det som sägs så sammanhängande och självklart.
    Det är väl så berättelsen om Jesus alltid har framförts när folk börjat tro på den?
    Och jag tror man kan krydda den med nästan vad som helst och nå sitt syfte.
    Om bara man lyckas med konststycket att hitta tidens "röda knappar" - de där som är lagomprovocerande, som retar etablissemanget (de som borde veta bättre) utan att för den skull vara "ful". Att med humor och mycket god retorik berätta en alternativhistoria som tycks späckad med "ny information"
    Så gör man i rättssalar också.
    Men det är ändå bara bilder man förmedlar.
    Verkligheten bakom bilden, oavsett hur man målar utsidan, måste ändå vara det som är viktigt.
    Innehållet i det den där Jesus en gång sa och gjorde blir ju inte annorlunda för att han eventuellt skulle vara fattig eller outbildad (vilket talar mot sig själv, han kunde hela Thoralagen vad jag förstår, och var dessutom snickare... ett mycket bra yrke)...
    Ska man förstå innehållet, köttet i vad som sägs i NT måste man antagligen förstå vad som sägs i GT... och sedan på något sätt begripa hur de där historierna hänger ihop och vad de i så fall skulle ha med oss att göra.
    Det är nog viktigare än om Jesus var tandlös... Om man nu vill få ihop det vi byggt vår kultur på.... hm, snarare vad vi tror att vi byggt den på... Konflikten mellan det vi tror och det vi gör...
    Fast jag älskar Gardells humor... oavsett om den person han beskriver är historisk eller inte.

    SvaraRadera
  2. Håller med dig helt. Men det som avgör är väl om personen ifråga verkligen finns eller ej... Det handlar inte om Jesus a la Jonas, eller Jesus a la Jan eller a la alla andra teologer, utan om han finns där när vi behöver.
    Vi går emot påsken nu. Då kryper hans närhet väldigt nära, tycker jag. Nog så nära.

    SvaraRadera