TGIF!

Jag lutar mig tillbaka på den bekväma stolen vid vår matmöbel.
Middagen är inmundigad. Hustrun är nöjd och går för att vila en stund.

Själv har jag varit ledig idag, och allt har syftat fram emot denna stund. Redan när jag slår upp ögonen (ja inte exakt, för då ringer det på dörren och vår fastighetsmäklare står där), så börjar jag planera dagen och fundera på vad jag ska göra av fläskfilén ikväll.
Nu är den i tryggt förvar i min mage.
Alles gut, och jag kan luta mig tillbaka på stolen.

För att denna stund av maxat välbehag skall kunna infinna sig, är jag tvungen börja tidigt. Stiger upp sedan mäklaren gett sig av, tacksam att hon inte kramar mig som hon brukar, stadens enligt uppgift mest framgångsrika mäklare. Jag står ju där i bara morgonrocken och kisar vindögt. Klockan är åtta och jag har tänkt sova ut. Men därav blir intet. Medan jag stänger dörren och lägger hennes plastmapp till bostadsrättsföreningen åt sidan, börjar jag grovplanera dagen. För att en fredag ska bli lyckad krävs en noggrann planering. I duschen vaknar jag och vet med ens hur jag ska lägga upp dagen.

Glad åt morgonsolen kokar jag mig en kopp kaffe och ger Mozart frukost. Sen går vi ut tillsammans, i dubbla syften: han för att rasta sig så att säga, jag för att gå ner till Café Trädgårn och ta bilen som hustrun parkerat där när hon for till jobbet i arla morgonstund.

Med bilen kör jag hem och plockar fram cellon ur djupa källarvalven och far till Knappen för att öva inför frimurarnas högtidsdag på onsdag. Vi tränar en duett ur Trollflöjten och en kortis av Telemann. Sen hem med cellon och hämtar hunden igen, för han ska med. Hyr ett släp på OK, kör i vackervädret upp till Ullånger och hämtar sextio flyttkartonger. Kånkar sen upp dom de fyrtiotre trappstegen (som är delvis skyldiga till vår flytt) till vår lägenhet. Jag räknar ut att det handlar om mer än ett tusen trappsteg. Bra för gubbigheten.

Lämnar hunden hemma och lämnar tillbaka släpet. Passar på att handla på Kvantum inför middagen , sen hem. Packar ur varorna. Då ringer hustrun och är på hemväg. Mossan och jag kommer överens om att gå och möta henne. Vi följer Brunnshusgatan neråt stan och försöker undvika alla isfläckar som vårsolen skapat. Åsa kommer och Mozart blir lycklig som om det är hon som har varit till Afrika.

Kaffestund med avrapportering av dagen från ömse håll.
Sen börjar vi närma oss det hela dagen egentligen handlat om:
Middagen!

Jag får två timmar vid spisen i lugn och ro.
Gör svampstuvning, steker filéer, skalar potatis och sätter på ugnen.
Det, mina vänner är Fredag.
After work.
Inflygning mot helgen.
You name it.

Och nu är den hellyckade dagen till ända gången.

Thank God It's Friday!