6 dagar

Min sista vecka innan pensioneringen måste ju bara dokumenteras.

Kl 8 är jag på jobbet och reder och attesterar några sista räkningar, bl.a. från Sydafrika.
Kör upp Skodan till verkstan för koll av bakhjulen som låter illa.
Efter fikat får jag ett fint telefonsamtal med en vänstiftsansvarig präst i Lincoln om hur vi skall utveckla  vänrelationen. Skriver ett mail om det och kopierar det till några berörda.
Hinner också rensa ur en pärm samt kopiera över viktiga dokument till en gemensam server, innan det är dags för lunch med hustrun hemma hos hunden.

Under eftermiddagen kommer personalen från en fjällförsamling och hälsar på. Sånt gillar jag. Jag berättar om mitt arbete och fikar med dem sen. Därefter mitt sista utvecklingssamtal, dvs ett avvecklingssamtal med min chef. Kändes som det alltid gjort, dvs mycket varmt och välgörande. Tack Eva-Maria!

In kommer K och säger att hon tyvärr inte kan vara med på personalfesten på måndag.
Och H ringer och säger detsamma. Helt rörande. Dom bryr sig om att jag ska sluta, mina arbetskamrater.

Får telefonsamtal från kollegan R i Luleå. Han vill höra hur vi lagt upp främjandefunktionen för det internationella arbetet. Det ger mig en timmes jobb innan ett välmatat mail med fyra bilagor klickas iväg.

Hämtar ut en Skoda Fabia med helt nya bromsar, ja inte helt utan kostnad förstås.
Men som han på Berners sa så tröstande: Ja, det är klart, man måste ju kunna stanna bilen...
En tung och övertygande kommentar.

Hemma ser vi varann i ögonen och känner att ännu en dag har förflutit utan husförsäljning. Nu har vi sänkt priset iaf. Hoppas det har någon verkan. Förlust blir det hursomhelst.

Under middagen kommer P och går igenom några papper inför L:s begravning.
Vi får ett fint samtal.

Och sen är dagen slut. Inga speciella nyheter på teve.
Det är bara en enda nyhet jag riktigt bryr mig om,
och den gäller fastighetsmarknaden i Härnösand.
Godnatt.