16 april 2013
Måndag - och vi är lediga
Efter den maxade svenskhelgen var min vän ledig idag,
och det till den grad att frukosten blev först kl. 10.
De morgnar då hon är ledig och inte har några väntande plikter, förvisso få,
de är en försmak av himmelriket, av Friden!
Själv vaknade jag utsövd redan vid sex, då den första kabelvagnen slamrade förbi därute till vänster på Hyde Street. Men jag låg kvar en timme medan det ljusnade. När solen så småningom hotade med att visa sig ovan horisonten, steg jag upp och kokade dagens första kaffetår. Och åtnjöt den i min fåtölj i under soluppgången medan datorn gäspade igång.
Nej, det var inte riktigt sant, för däremellan kommer Guillou.
Jag satte mig mycket riktigt i fåtöljen med en kopp kaffe med mjölk och slog upp Jan Guillous senaste bok Dandys, inte datorn. Så skall en dag begynnas. Synd bara att det blir så sällan.
Efter frukost med tillhörande datastund, - vi är ju nio timmar efter Sverige och har varje morgon en hel del att hämta igen på eposten, facebook och nyhetsmedia, - packade vi upp vår inköpta skrivare och installerade den i vårt nätverk och på våra två laptops.
Det gick förvånansvärt bra.
Sedan intog vi varsin läskande portion yoghurt, fast vi kallar det fil och flingor,
och bestämde oss därefter för att ta en långpromenad. Det blev en rundvandring runt Russian Hill, dvs Polk, Pacific, Columbus och Bay Street ungefär. I sakta mak tog vi oss uppför Polk Street och tittade i skyltfönster, njöt av solskenet och av att husen mildrade den mycket skarpa blåsten från havet. Pratade om den gångna helgen, om gudstjänsterna och folket och framtiden för oss och Svenska kyrkan i the Bay Area.
Hamnade så småningom på en italiensk gaturestarurang och avnjöt ett glas vitt i solskenet vid pass klockan fyra, innan det blev dags att fullborda dagens cirkelvandring runt vårt centrum i världen och slå in på North Point och Hyde Street igen.
Vår egen lägenhet.
Lugn, välrustad
om än liten.
Och fortsatta diskussioner om vår uppgift här
medan kycklingsalladen växte fram i miniköket.
Nu lägger sig mörkret kring San Francisco.
Det mesta stillnar av.
Då och då kan jag höra en bil gasa iväg därute,
eller en polisbil tuta på avstånd.
Jag lägger alla mina kära i Guds hand
och natten tar sin början.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar