19 januari 2009

Internutbildning

- Välkomna till den här delen av handläggardagen!
Den ska handla om IM och Menu ("mennjo"), som ni alla har fått installerat på era datorer.

Öh, jaha? - om IM och Mennjo..?
Vad tusan är IM och Mennjo?
Det låter som om vi borde veta det redan.

- Om ni slår upp första sidan så hittar ni vårt fakturahanteringsprogram.

- Nej, där står det bara IM.

- Ja, just det. IM betyder ju som ni alla vet Invoice Manager.
För att ni ska hitta en faktura som ni söker kan ni söka på ert referensnummer eller på er webbsignatur.

Jaha, när söker jag en faktura? Försöker i stället bli av med dom.
Och vad är referensnummer? Webbsignatur??
Är det bara jag som är korkad här!!

- Bla bla bla.
En massa klokheter. Och intelligenta inlägg från riktiga stiftsadjunkter.

- Och nu ska vi titta på Menu. Det programmet hjälper er att göra analyser av ert periodsaldo och att ta ut resultatrapporter, så att ni hittar era leverantörer.

Fattar inte mycket. Har så vitt jag vet bara en leverantör och det är vaktmästaren, som kommer med brev och paket. Och honom hittar jag lätt.
Men jag försöker lyssna, för jag anar att det inte är hela sanningen.

Ja, så fortsätter det, allt under det att en bedövande känsla av inkompetens förmörkar pastor Sjöbergs annars så ljusa sinne, och till och med ger honom en släng av akuta inlärningssvårigheter.
Och detta trots att våra ekonomer gör allt de kan för att vara pedagogiska.

Nödrop:
Före lunch handlade dagen om kommunikation. Att vi ska akta oss för att tala Kyrkiska i vår kontakt med omvärlden. Så att människor förstår vad vi menar, på sitt språk.
Kan inte stiftet också tänka på oss som inte begriper Ekonomiska?
Hur vore det med lite hemspråksundervisning?
... Ekonomidatafakturahanteringsrapporter på kyrkiska, kanske?

Sensmoral:
Tack Gode Gud att det finns människor som kan datorer och ekonomi,
och för deras osvikliga tålamod med oss gamla kyrkstötar!

2 kommentarer:

  1. Ha ha ha, helt underbart skrivet. Du borde bli författare.

    SvaraRadera
  2. Håller med 100%! Om inte författare, så åtminstone skicka in inlägget till Kyrkans Tidning, eller vad skriften heter nuförtiden. Toppen! Ulla

    SvaraRadera