Tänk så livet tar skarpa svängar ibland.
Det blev ingen morgonmässa för mig i morse. Jag lade ut min lilla predikan igår kväll utan att veta att den inte skulle bli framförd mer än så.
För senare på kvällen, framåt midnatt ringde telefonen. Jag hör hustrun ropa till: Vad säger du..? Han?? Har han drunknat? Nej men gode Gud!!
Och världen tumlar om och faller ihop och blir med ens helt grå och obegriplig.
Under dagen idag kör vi i ilsket höstrusk de fyrtioåtta milen upp till många tårfyllda kramar i Luleå. Och sitter sedan med släkten under kvällen och ser frågande på varandra och försöker förstå att det hemska verkligen har hänt.
Att han inte kommer tillbaka till oss mer från sin kära stuga på Hindersön.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar