17 oktober 2010

Sightseeing

- Vi åker nu rakt ned mot stan. Till vänster ser du ICA Norrhallen, vår närmsta affär. Ner för backen, och nu svänger vi ut på gamla E4:an, kör över järnvägen, sen vänster. Här måste man komma ihåg väjningsplikten för mötande trafik som ska ut på E4. Till höger ser du Spiran, där vi lämnade hyrbilen igår. På vänster hand har du buss- och järnvägsstationen om du får lappsjuka. Och där bortom ligger Coop Forum och OK där vi tankade upp bilen.

Här vid järnvägsstationen svänger vi höger in på Härnösands huvudgata. Den heter Nybrogatan och går över sundet upp på ön, den del av staden som ligger på Härnön. Men innan dess har du här till vänster det gamla tingshuset, ett mycket vackert hus som nu är helt tomt tyvärr.
- Lidl, hör jag från vår unge släkting. Tonfallet är lätt misstroget. Mc Donalds kommenterar han inte ens.
- Ja, där ligger Lidl, men för länge sedan låg här imponerande fartygsvarv. Härnösand har alltid haft en mycket fin naturlig och djup hamn.
Sedan vi passerat Nybron hör jag honom i livligare ton notera att han ser ett kondis, Wirströms.
- Ja, det är mysigt, och här uppe har du Waynes Coffee på Storgatan. Storgatan är stans affärsgata och går ända ner till trafikljusen mot södra utfarten. Till höger ser du nu Rådhuset, stans och kanske Norrlands första gymnasium en gång.
Nu svänger vi höger ner mot våra jobb. Det där blå huset är kommunhuset, och bakom det har vi det gula stiftskansliet. Åsa och jag jobbar faktiskt i samma hus. Om vi svänger runt hörnet så här, in på Trädgårdsgatan, ser du skylten med Härnösands stift, och på fönsterna på gatuplanet står det Café Trädgårn. Det är kommunens och kyrkans gemensamma integrationscafé, där Åsa alltså är föreståndare. Där får du stans billigaste fika, kaffe för 5 kr och en ostfralla för 10.
Och rakt där nere kan du se torget med landshövdingens residens. Där är downtown Härnösand typ. Vi kör runt domkyrkan, och där ser vi den vita församlingsgården med pastorsexpeditionen, där Åsa också jobbar. Själva domkyrkan tar vi en annan dag, visst.

Nu ska vi åka upp på vårt utkiksberg. Det heter Vårdkasberget och för att komma dit svänger vi vänster så här i rondellen och kör längs Hovsgatan. Det där tegelhuset är Kristinaskolan, norra Sveriges enda skola för döva. Och där uppe i backen ser du en gul jättekasern. Det var på min tid Vanföreanstalten. Dit åkte jag och fick hålfotsinlägg så jag kunde börja springa. Nu är det Landsarkivet, där alla kyrkböcker finns för den som vill släktforska.
Nu bär det uppför och uppför, och vägen blir så småningom grusig, smal och brant.

Nu är vi uppe. Här uppe har vi hela Norrlands Aten för våra fötter. Det här utkikstornet står med sina ben i de fyra väderstrecken. Och här börjar slalombacken, Härnösands Alpina Center bevars. Där nere ser du Domkyrkan, och landsarkivet, och huset med ett vitt torn där borta är Landgrenskolan, läroverket där jag tog studenten. Nu är det en högstadieskola. Och tegeltornet bortom det tillhör den nedlagda tobaksfabriken.

I väster ser du E4 dra upp, genom och ut ur stan.
Kan du se var vi bor? Ja det är rätt. Man kan ana den gula och den röda sidan av Furuvägens radhus där uppe vid skogen.
Längs E4 söderut ligger det gamla fängelset, det vita sjukhuset, Kiörningskolan som länge var folkskollärarseminarium men nu är en högstadieskola. Och där bredvid ligger Vårsta diakonigård där Åsa har läst till diakon.

Vänder vi oss om åt öster här uppe i tornet, så får vi världens havsutsikt, eller hur? Nästan 180 grader hav, från den branta ön Högbonden däruppe i norr, ner till Brämön i söder. Helt magnifikt. Man glömmer lätt att Härnösand ligger så helt nära Bottenhavet. Här nere genom Södra sundet kom 1721 en rysk expeditionsstyrka och plundrade och brände vår stad och kyrkorna här runtomkring. Nu är det mycket fredligt här, nog så fridfullt ibland.
Men det är en mycket vacker och trevlig stad tycker vi. Vi trivs här.

Ja, det var det, det. Nu vet du var du har Härnösand. Hoppas du hittar nu.
Nu far vi och visar var Kristina bor, okey? Och sen åker vi ut till vår stuga. Den ligger förresten där borta i norr där de stora vindsnurrorna står.
Så härmed avslutar vi vår stadsrundtur.
Vi tackar för visat intresse.

3 kommentarer:

  1. Vad trevligt skrivet! Jag kan ju faktiskt följa med riktigt bra, trots att det var ett tag sedan jag var i sta'n.

    SvaraRadera
  2. Jajamen, det var en trevlig söndagstur för oss som längtar hem till H-sand nu och då! Undrar om höstfärgerna fortfarande lyste upp skogarna runt om? Ulla T

    SvaraRadera
  3. Det mesta av höstfärgerna ligger nu på marken. Stormen förra veckan gjorde rent hus i träden. Alla sopar och krattar lönnlöv för närvarande.

    SvaraRadera