Ganska outhärdligt för en musiker

I veckan har jag haft något så ovanligt som en öroninflammation som en del av en allmän förkylning. Inte för att jag har varit till doktorn, men jag tror det är så. Nu när jag är på bättringsvägen uppstår ett mindre lustigt fenomen. Vänster öra där inflammationen sitter/suttit är dels förfärligt lomhört, dessutom ruskigt ostämt. Den musik jag hör, visslar eller sjunger låter i höger öra precis som den ska, men i vänster öra ljuder allt en halvton högre. Det blir en kakofoni utan dess like i mitt huvud. Igår häpnade jag över att en konsertflygel lät konstigt gäll. Och postludiet idag i den norska sjömanskyrkan, ett gudomligt vackert stycke av Grieg, Ave Maris Stella, skrällde falskt något hemskt i mina öron, trots att kantorn spelade så vackert han bara kunde. Förutom att detta är lite otäckt innan jag märker att det avklingar, så är det faktiskt rätt intressant. Att man faktiskt kan höra olika i de två öronen. Men det är ganska outhärdligt för en musiker.