Långhelg

Det är onsdag före Kristi himmelsfärdsdag,
dvs långhelg i Sverige.

Studentmössorna har tagits på,
blåsippornas tid är över, vitsipporna inleder finalen.
Nu börjar gullvivornas långa regeringstid.
Björkarna står ljusgröna av förväntan inför den kommande sommaren.

Det här är den allra ljusaste tiden på året,
då alla förhoppningar slår in,
samtidigt som hela sommaren är kvar.

Vi har kopplat loss förtöjningarna till våra jobb och åkt ut till stugan.
Efter en god middag sitter jag nu och lyssnar på Beethovens 6:a,
pastoralsymfonin, som beskriver stadsbons ankomst ut till landet.

Helt perfekt.
Helt relevant.
Helt underbar.

Just nu briserar åskan i tredje satsen.
Ibland blir det åska.
Så har det varit för mig de senaste dagarna.
Känsloutbrott, frågor, tårar.

Och nu, här ute i naturen, efter ett uppklarande telefonsamtal,
bryter försommaren in med trastar, bofinkar, Beethoven och kvällsljuset,
som förkunnar att hoppets tid nu är här.

Försommaren!