10 december 2010

Nobelbankett

Vet inte om det är på rikt' eller bara på låtsas.
Men helt plötsligt får jag en inbjudan till Nobelmiddag, och jag tror inte det är sant. Visserligen innebär det att jag själv måste köra till affären för att handla ingredienserna, men vad gör det? Hemkommen efter en tuff fredag på jobbet bjuds jag ju plats vid Nobelprisutdelningen. Fast jag får springa lite emellan kök och konserthus för att vi ska ha en chans att hinna ikapp.

Sedan. Vidtager. Nobel. Banketten.
Och alla vackra damer och strikta herrar skrider in i vårt vardagsrum under det att vi andra medborgare står stramt uppradade längs väggarna och ser på.
Dagens kock är vida känd. Peter Geijer är hans namn och han är en fena på läckra rätter. Han har planerat middagen noga och sett till att den blivit lagad med de allra bästa råvaror.

Gästernas kreationer är mycket innovativa. Här mixas tröjor av bomull med byxor av denim eller bomull. Mest framträdande är drottningen i sin munkjacka, modell 04, svart. Till detta bär hon chicka blå jeans. Konungen bär en randig långärmad tröja ovanpå sin gamla blå T-shirt. Och något slags byxor till det.
In kommer så studentparaden med kvällens mat. Till förrätt bjuds en morotssoppa spetsad med färsk ingefära och muskot. Till förrätten serveras parasitfritt bordsvatten.

Huvudrätten är en nötgryta i rödvinssås med skogschampinjoner och basmatiris. Gästerna låter sig väl smaka. Runt borden råder en överraskat högtidlig fredagsstämning, förstärkt av levande ljus och exotiska drycker.

Så bryts taffeln av ett genomträngande skall av hunden under bordet. Kungen och drottningen skrider ut som om inget hänt, och efter dem de övriga gästerna. Hunden släpps ut och släpps in. Och alla pristagare bänkar sig till divertissemanget, dvs handbollsmatchen mellan Sverige och Rumänien (eller vad tusan det är för land. Vem bryr sig?).

Så småningom samlas styrkorna igen för att intaga desserten. Den bäres in på kunniga armar och består av en vaniljpanakotta serverad i små kristall-lika Ikeaglas. Allt smakar utsökt, och Nobelpristagarna med sina värdar ser ut att icke blott uppskatta maten utan även sällskapet. De har dock haft en lång och prövosam dag och torde nu behöva en bensträckare.
Sällskapet skrider högtidligen ut ur Blå salen, eller Gyllene rummet eller Gröna skrubben eller vad den nu heter. Och där tar orken slut. Kungligheterna börjar krokna. Fredagen har varit lång och vinet gott. Och helgen hägrar Alfred Nobels minne till trots. Kungen drar sig undan till sina gemak. Och medan drottningen tillsammans med kocken vilar ut i de inre gemaken, vidtager ett kvalificerat arbete i köksregionerna. Arbetarklassen roddar i köket helt utanför all glans och glamour, medan det bjuds divertissemanger och lustigheter à la CSI Miami och Aktellt i slottets salonger.

Men vad gör väl det?
Vad är väl en bal på slottet...?

1 kommentar: