Tänk så lite man vet.
Man tror att advent kommer att handla om sång i Bachs juloratorium
och jobb som vanligt tills julen står för dörren.
Men så slår sjukdom till, och allt ställs på ända.
Det blir inte någon konsert för mig i morgon och på söndag.
I stället befinner jag mig i Luleå hos svärmor som är allt annat än frisk.
Har idag städat och handlat och lagat middagsmat.
Och det känns med ens helt självklart, till skillnad från Jauchzet frohlocket.
Det får räcka med att sonen framför verket i Uppsala i helgen.
Jag behövs här.
Hosianna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ojdå. Ja jag saknade dig.
SvaraRaderaHoppas att du kan vara med på andra delen.
Men jag tror som du att du är på rätt ställe.