Omskärelse

Jag gillar inte tanken på omskärelse av späda gossebarn, men det blir svårt att förbjuda det.

På senaste tiden har en livlig, för att inte säga het debatt pågått i SvD och DN kring omskärelse av pojkar. Det startade med ett argt inlägg av bl.a. Christer Sturmark, som i sin iver att göra samhället kliniskt rent från allt som luktar religion kräver att omskärelse av pojkar ska förbjudas i Sverige.En präst skrev också under inlägget, förhoppningsvis då med motiveringen att barnets rätt måste gå före religiösa påbud.
Mycket kan sägas om debatten men jag är inte mannen att sammanfatta den. Själv förstår jag inte hur föräldrar kan vilja omskära ett litet gossebarn bara för att det anbefalls i en religiös urkund. Det är ju mycket annat anbefallt som har omtolkats genom tiderna. Varför inte denna sed? Men om än judarna och muslimerna håller fast vid seden, och det finns rätt speciella skäl till det, varför gör hela USA det som är präglat av en kristen diskurs? Den vinklingen har inte ännu uppmärksammats i debatten.
Problematiken är komplex. Å ena sidan har föräldrar rätt att ge sina barn en kulturell och religiös identitet. Å andra sidan finns varje barns rätt till personlig integritet. Här stöter det ena etiska imperativet ihop med ett annat. Och då blir det svårt. Jag tycker i princip att endast medicinskt motiverade ingrepp borde få utföras på barn. Pojkar som flickor.