Slutjulat

Nu har vi firat jul så att det räcker ett tag.
Tomten har kommit säkert sex gånger till olika snälla barn.
Vi har tagit emot barn och barnbarn
samt bilat söderut till andra barn och barnbarn.
Nu är det söndagkväll och vi är hemma igen.
Har just avverkat sista tomtningen.

Besöken av och hos barn och barnbarn är det som ger glitter i julgranen.
Sen lyser det kring julaftonens öppet hus på Café Trädgår'n.
Mellan sextio och sjuttio räknade vi in under de fyra timmar vi hade öppet.
Och sen midnattsmässan förstås då jag sjöng i domkyrkokören.
För att inte tala om juldagens högmässa med vuxenkonfirmation.

Någon andäktig stillhet kring Jesusbarnet har jag inte upplevt.
Undrar om det beror på åldern, julstressen eller tröttheten.
Eller på att jag inte söker sådana stunder numera.
Behöver inte försjunka i julmeditationer, känns det som.
Han är ju här hos mig ändå.
Ofta förmedlad genom de olika julskivorna vi har och som jag verkligen älskar.

Och nu blir det ett par avkopplande arbetsdagar i väntan på nästa helg-sjok.