Dagen efter

Ibland går det fort att komma ner från förklaringsberget.
Måndag morgon. Rådda i mailboxen och ringa Sydafrika och reda ut och planera det ena och det andra, och fråga den och den om det och det. Jag hinner inte med, och dagarna går för fort, och hur ska vi få allt klart till biskopsskiftet. Och vad har vi glömt i planeringen. Och när kommer nu alla internationella gäster, och hjälp jag har inte deras program klart än.

Och mitt i denna stressmånad sätter vi dessutom igång ett spännande projekt, utvärderingen av Mission i retur-programmet på 90-talet. Hur smart är det? Det är hur skoj som helst, men tid tar det.
Ikväll har vi haft besök i internationella gruppen av stiftets sydafrikanske gäst. Han talade över ämnet Missionär i Sverige. Intressant. Jag bjöd på pepparsås.

Ikväll känner jag mig lite låg och trött och dagen efter. Och i morgon ska personalen ta avsked av biskop Tony. Tur att det maskeras i en trevlig fest. För egentligen känns det här ordentligt. Det är jobbigt med avsked. Om en månad är växlingen gjord. Då är den här halvårslånga Hello-Goodbye-fasen över.