Tvätta fönster!

Första hellediga söndagen för oss båda sedan första oktober tror jag.
Vi går inte ens i kyrkan. Slöar länge och börjar sedan intet ont anande med julgardinerna...

För, Om! man ska byta gardiner, så Måsste man Bara Tvätta Fönstren!
Vilket inte är så lätt emedan vi just nu håller på med en renovering av husets balkonger. Balkongräckena är borttagna och dörren ordentligt barrikaderad av en tvärslå på utsidan, för att vi inte ska lulla ut och dratta ner från balkongen. En tre våningar hög byggställning står i stället på plats utanför huset. På den kilar balkongkillarna upp och ned om dagarna.
Alltså kan man tvätta fönsterna!

Inte utan en gryende vånda griper jag mina verktyg: hink med varmt vatten, disktrasa och tvättsvamp i ena handen, och fönsterputsflaska, fönsterskrapa och torkpapper i den andra. Sedan går jag med tunga steg som Dead man walking nedför vår trappa och runt huset fram till byggställningen.

Som tur är håller det på att vara mörkt. Så att grannarna kanske inte ser. Man får ju inte klättra där. Det Ska man inte göra heller inser jag. Fast för sent. För nu är jag redan bortom all återvändo. Vi ska ju Byta Gardiner!!

Ställningen slamrar som om gångplattorna ligger löst. Och svajar det inte också? Jag har båda händerna upptagna av fönsterputsgrejerna och får försöka hålla balansen ändå. Tar Gud i hågen och äntrar uppför de ranka aluminiumtrapporna i hopp om att våra grannar inte ska få dåndimpen av att se ett spöke klättra utanför deras balkonger.

Vår balkong ligger lika högt som promendaddäcket på en finlandsfärja. Byggnadsställningen till och med gungar lite däruppe. Dock sjunger jag ingen sjömansvisa. Tar i stället ett ångestkliv på darrande knän från ställningen in på den nycementerade balkongen utan räcken. Och där gör jag sedan det man Bara Måssste Göra när man ska byta gardiner. För då måste man tvätta fönsterna! Det är ju bara så Självklart. Det vet ju alla!

Fönsterna är fulla av små små cementpluttar som måste skrapas bort. Det har jag inte räknat med och följaktligen inte tagit på mig ytterkläder. Det tar en evighet att peta bort pluttarna med naglarna innan jag kan tvätta de fyra fönsterna. Jag kan upplysa om att nedkylningsfaktorn är rätt stor på promenaddäck i rykande storm. Och att slipmånen på mina naglar är minimal. Nej, jag klagar inte. Allt för konsten!

Alltnog, fönsterna blir till sist rentvådda,
och jag lyckas ta mig ner utför fartygssidan med livet i behåll.
Och nu - hänger de finaste röda julgardiner i våra storarumsfönster.
Och adventsstakarna speglar sig i de blänkande fönsterrutorna.
Till allas fröjd och trevnad.

Vad gör man inte för julen...