Ledsna väggar och glada

Det började igår kväll.
Vi var ute på en shoppingtur i stan och kom hem med bl.a. två enkla tyg-på-rörställning-garderober till stugan. Eftersom vi ska tömma vårt hus och magasinera bohaget för två år framåt, så måste vi också fixa till lite i stugan så att där ryms lite av varje som kan behövas till sommaren. Alltså hem med två enkla Jysk-garderober att ställa i lilla rummet som Åsa kallar tredje rummet men som är ett förråd helt sonika.
Men för att kunna sätta upp dem började vi städa och röja och bära ut en massa.
Och lillrummet blev så tomt och rent med plats för både garderober och annat.

Det var då vi såg dom.
Väggarna.
Två spånplatteväggar som varit spånplatteväggar alltsedan huset byggdes för fem år sedan.
De två väggarna såg naket anklagande på oss
och pekade nickande på tapetrullarna som legat på en hylla lika länge.
Jag låtsades inte höra på det örat utan besvor anklagelsen genom att skruva upp en nyinköpt bräda med krokar för morgonrockarna, vilken vi hittade på Mio under shoppingrundan.
Den var gedigen, brunbetsad och snygg.
Men när jag begrundade mitt verk kunde jag inte annat än se och höra även brädans besvikelse. Att bli uppskruvad på en spånplattevägg! Rena förnedringen om man kommer från Mio möbelaffär i Härnösand! Men jag hörde inte på det örat heller, utan natten kom med sin ro till vår stuga.

I morse däremot
vaknade vi
och visste båda:
Lillrummet måste få tapeter.
Och idag kommer det att ske.

Jo - vi har tusen andra måsten inför vårt förestående amerikaäventyr,
men nu måste det bara ske. Det är nu eller aldrig.
Upp och ett snabbkaffe, sen in i tredje rummet.
Jag skruvade generad ned den förnärmade morgonrockshängaren från Mio och bad om ursäkt. Sa också till de skamsna nakenväggarna att idag ska ni få kläder.
Sen satte vi igång men hann likafullt bara ena väggen innan vi måste till stan i några ärenden plus middag hos några vänner. Vi lämnade stugan i en enda röra och for. Men insåg att halva jobbet var kvar, och att i morgon kommer dotter, måg och dotterson från Kungsbacka upp, och hur ska vi kunna ta dom ut till stugan som där ser ut?!
Joråsåatt. Efter den underbara och avkopplande middagen med härliga människor, var det bara att återvända till skogen och den sista väntande väggen. Fullt jobb ända till midnatt.
Men nu är det gjort. Nu är det faktiskt gjort. Och snyggt blev det.
Nu sitter Miomorgonrocksbrädan nöjd på sin plats igen.
Garderoberna får dock vänta ännu någon dag.
Men väggarna skrattar lyckligt.