Skärtorsdag i fjällen

Sitter på Pensionat Helags i Ljungdalen och pustar ut.

Den gångna veckan har varit späckad för att inte säga maxad.

Förra torsdagen var jag och hustrun i Appalacherna och vandrade i bergen med Ulla.

I söndags flög vi så till New York och vandrade i Central Park med barn och barnbarn.

I förrgår, tisdag, lämnade jag Åsa hos Andreas familj och flög hem för jobbets skull.

Landade igår morse välbehållen men utan att ha sovit en blund. 

Deltog i ett heldagsmöte på kyrkokansliet i Uppsala. 

Under dagen tjocknade jag till i huvudet och fick feber. 

På kvällen kom jag så hem till Härnösand.

Hämtade ut en hyrbil, åt alvedon och rinexin till middag och och stöp isäng.

Och i morse steg jag upp tidigt för att köra 35 mil västerut till Storsjö och Ljungdalen i Hedebygdens församling, där jag nu alltså skall vara påskapräst. 

Puh liksom. Och host och krax.

Men oj vad det är roligt att få komma ut och hjälpa en församling att göra påsk!

Hoppas bara att förkylningen inte blir värre.

Skärtorsdagkvällens mässa firades således här vid vägs ände
i Ljungdalens lilla kapell, som hukar likt ett fjälltält längst in i byn
där vägarna slutar och fjället tar vid. 

Jag tänkte att hit hittar nog inte en själ.

Jodå minsann. Vi var fjorton.

Plus Jesus och hela den världsvida kristenheten i andra kyrkor, kapell, bönhus och katedraler jorden runt. 

Och alla kom fram och tog emot honom,
åtminstone här i Ljungdalen. 

För ett ögonblick var världens centrum precis här.

Och katedralerna kan slänga sig i väggen.