Idag har jag för första gången kört genom Los Angeles. Hustruns son med familj har ju flyttat dit och bor i Los Feliz, en Hollywoodstadsdel som ligger på en sluttning ovanför megastaden. Därifrån har man en vidunderlig utsikt. Ikväll när jag stod på verandan kunde jag räkna till tio flygplan samtidigt i luften på väg till eller från olika flygplatser. Los Angeles är en jättestad som aldrig verkar ta slut.
Hustrun skulle i eftermiddags till en planeringsträff med de två som utgör hennes SKUT-anställda arbetskamrater i Kalifornien. Vi körde 45 kilometer, hela tiden genom stadsbebyggelse, ned och ut till San Pedro. Ja, köra är tyvärr ett måste, det finns i princip inget annat än bilar här. Det var motorvägar hela sträckan, minst fyrfiliga, ibland sju filer i vardera riktningen med massor av på- och avfarter och skyltar som man ska hinna läsa. Mycket bilar är det och fort går det, minst 110 km/tim. Filerna är inte breda så det gäller att vara helkoncentrerad och ha en god kart- och skyltläsare vid sin sida med en GPS i knäet. Det gick riktigt bra faktiskt. De 45 kilometerna tog oss ändå nästan en timme att köra på grund av den täta trafiken.
I San Pedro, LA:s hamn, samarbetar Svenska kyrkan liksom i San Francisco med Norska sjömanskyrkan. Under tiden den svenska personalen sammanträdde, passade jag på att öva orgel och piano. Roligt att få sådana stunder för mig själv också. Jag hann träna på en massa julpsalmer. När mötet var slut och vi skulle köra upp till Los Feliz igen, hade mörkret lägrat sig över änglastaden och det var rusningstid, så hemfärden tog drygt två timmar. Genom Downtown, den relativt lilla del av LA som har skyskrapor, var det krypköra som gällde kilometer efter kilometer medan vi bytte från Highway 110 till 101. Men vad gjorde det, då hann jag ju beundra den spektakulära skylinen av LA by night.
Efter denna exposure var det riktigt skönt att få parkera bilen och komma hem till något så helsvenskt som köttbullar med potatismos och lingonsylt och lite prat om hur åttaåringen hade haft det i skolan under dagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar