Det är kväll. Klockan är kvart i tio, kvällsandaktstid Vid dagens slut.
Efter en fullmatad dag ämnar jag strax krypa till kojs, men mina tankar går hem till Sverige.
Inte så konstigt eller hur? Det är ju Lucia hemma nu.
Tusentals lucior håller som bäst på att förbereda sina särkar och lampor för årets luciatåg.
SvT sänder strax live från någon kyrka. Något som vi alltid brukat titta på.
Det är inte utan att jag längtar hem lite så här års.
Sen vet jag att där hemma är det storm nu, om inte orkan. 40 m/sek på Högakustenbron enligt en facebookvän. Då misstänker jag att mina granar vid sommarstugan sitter löst rotade just nu... Måtte de stå pall.
Det känns konstigt att vara så långt borta, både från det ena och det andra.
Dagen gav i alla fall mig och hustrun en "julfröjders aning", då vi vid lunchtid bevistade en lunch på tjugofjärde våningen downtown. Där bjöd SACC, Swedish American Chamber of Commerce på jullunch. Förutom mingel med allsköns svenskar kring ett uppdukat svenskt julbord bjöd tillställningen på årets luciatåg. Fånig som jag är och sentimental i överkant, blev jag lite rörd över Sancta Lucia, fastän the setting was so completly different.
Jag sjöng objudd och oblyg understämman till alla sångerna.
Utom! Jingle bells...
Någon heder har man väl ändå..!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar