Matchen

Första perioden var vår.
Vi körde massor av grejer från Britts källare till församlingsgården.
Satte upp bord och tejpade banderoller med Hela världen
och förberedde allt för dagens loppis.
Folk var vidtalade att skänka vinster och baka bröd till försäljningen.

Andra perioden blev motig.
Loppisen kom inte med i predikoturerna och inte heller i församlingens annons inför helgen.
Internationella gruppen som hade jobbat så inför den här dagen.
Och så skiter sig annonseringen helt och hållet, så när som på en pytteliten förstoringsglasannons i dagens tidning på väl undanskymd plats.

Vi kom igen i mitten av perioden och insåg att några ändå borde ha sett den
och några såg säkert veckonytt förra söndagen samt affischerna.
Fast vi får säkert bära tillbaka alla grejer till källaren efteråt. Och stoppa allt bröd i frysarna...

Tredje perioden.
En taggad internationell grupp möttes på morgonen. Inga sura miner.
Jag körde och hämtade Ulla med typ fjorton kassar med nybakat kaffebröd.
Tog kort på gänget före nedsläpp.
Sen kom det folk.
Det kom folk!
Och tittade och köpte vaser, ljusstakar, lampor, lotter, fula tavlor och fina tavlor och satte sig och skrattade kring kaffeborden och köpte Livsloppet-startkort och pratade och trivdes.
Och Tor pratade om rent vatten och vikten av ett sånt här frivilligarbete i församlingen och hur duktig gruppen varit osv.
Jag tänkte Yes! Mål!

Efter tre timmar kunde vi konstatera att vi fått in 10.600 kr till Svenska kyrkans internationella arbete.
Och allt bröd var som bortblåst, och bara ett par omöjliga grejer kvar.
Vi satte oss ner i omklädningsrummet och pustade ut med laget.
En sista kopp kaffe med gruppen och lite eftersnack.
Glada ögon, stolta miner.

Vi vann matchen trots allt.