Nu har hustrun och jag tagit långhelg och kört upp till svärmor i Luleå.
Upp till Umeå var trafiken normal.
Men sen började Matcherna.
Kvartsfinalerna i ishockey-SM.
...Lika med folktomt.
Knappt en enda bil på E4 norr om Umeå.
Skellefteå spelade nere i Jönköping.
Inte en käft var ute i Skellefteå.
Och Luleå spelade nere i Göteborg och förlorade med dunder och brak.
Dvs åkte ut ur slutspelet.
Ingenting funkade för vårt lag ikväll.
(Jag är liksom gift med Luleå hockey. Åsa är faster till keepern Mattias Modig)
Ju längre upp vi kom, desto mörkare blev det.
I Piteå fanns fortfarande hoppet kvar.
Men när vi passerade Norrfjärden släcktes det sista ljuset.
Luleå fick ge sig och Frölunda gick vidare till semifinal.
Det hjälpte inte ens att det stod Jesus är Herre på en skylt bredvid vägen.
Framme i Luleå hängde ett stort sorgflor över Bergnäsbron.
Ett sorgens mörker låg över de snötäckta gatorna.
Ingen mänska var ute.
Alla satt inne och pch deppade och skyllde på domartabben igår.
Det var Därför! det gick som det gick.
Tur att det finns syndabockar utanför laget.
Och för en stund sen ringde en modstulen målvakt till sin farmor för att få lite tröst.
Det tror man inte när man ser dom på isen,
Hjältarna.
Heja Lule!
Kom igen till hösten!
Ni är kvar i elitserien.
Och Mattias, du är ju bara bäst!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jättebra referat! Skriv ut och ge Mattias Målvakt! Ulla
SvaraRadera