Vi har varit ett dygn ute i Luleå skärgård och plockat åkerbär.
Bären växte i drivor! Vi fick ihop en hel liter på en liten plätt.
Hälften går nu till sylt och hälften till likör.
Åkerbäret fascinerar mig. Skulle vilja skriva en dikt om det.
Bäret är ett mysterium. För vem är åkerbär tänkt egentligen?
Det växer i skymundan på ängsmarker. Syns knappt. Jag måste böja mig ner och söka i gräset för att upptäcka det. Och då, när jag väl ser det, är det en himmelsk syn i färger alltifrån orange till mörkrött närmast svart.
Och den har en doft som är den sötaste naturen har.
För att inte tala om smaken...! En pikant sötma som övergår till och med smultronets.
Tänk att Norra Sverige ger denna exklusiva sommargåva till sina frusna barn!
Inte undra på att åkerbäret är Norrbottens landskapsblomma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi har sett att du skriver om samhälls- och livsåskådningsfrågor.
SvaraRaderaDen 20 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan.
5, 6 miljoner medlemmar är röstberättigade.
Får vi förse dig med aktuell information om kyrkovalet och om Svenska kyrkan?
Hör då av dig till kyrkoval@svenskakyrkan.se. Skriv Bloggare i ämnesfältet. Hälsningar från Svenska kyrkans valkansli i Uppsala.
Tack, tack kära kyrkokansli. Jag kommer säkert att rösta, men just nu skrev jag om åkerbär.
SvaraRadera