I Haight-Ashbury igen

Lugn och fin gled vi in på den stora öppna parkeringen.
Parkerade i en ruta, smög oss ut och spejade:
- Nu ska vi se hur dom gör, var dom börjar och hur dom sen kör.
Smög omkring bland bilarna och upptäckte så en, som verkade vara dom!
Bilen kröp försiktigt mot en av utfarterna från parkeringen och smög iväg ut och till höger.
Vi nickade viskande åt varandra och återvände till vår bil. Så gör dom.

Vi ska nämligen köra upp för kaliforniskt körkort till veckan.
Idag körde vi därför upp till Trafikverket som här heter DMV, Department of Motor Vehicles. Det ligger i Haight-Ashbury-området nära den stora Golden Gate Park.
Vi såg alltså en uppkörande bil smyga iväg ut mot trafiken, och då visste vi att där kommer vi troligen att börja vår egen uppkörning. Tillbaka i bilen körde vi så själva ut och kände oss för på gatorna runt DMV.  Alla här säger att uppkörningarna är väldigt summariska, mellan tio och tjugo minuter. Det är lustigt, jag har haft körkort i 47 år, och hustrun i 35, men ändå är vi spända på uppkörningen som vore vi tonåringar.
Därför smög vi och viskade och tjuvtittade och irrade runt med stirrig blick i hippiekvarteren i Haight-Ashbury idag.
Fast det såg troligen ut som en kvalificerad knark-noja.

Efteråt gick vi upp till Haight Street och köpte leksaksinstrument på en musikaffär.
Låter galet det med, men vi ska ha dem till småbarnssången i morgon.
Och sen avslutade vi med ett väldigt gott kaffe
på ett jättemysigt café som hette Coffee to the People och ligger längs Masonic Streeet.
Inredningen, besökarna, stämningen var som på Café Trädgårn hemma i Härnösand.
Kan rekommenderas. Rättvisemärkt och miljömedvetet t.o.m.
Och med en massa peacemärken och stickers runt väggarna,
typ Military solutions are always problems.
Ja där trivdes den gamle pacifisten.