Internationella rådet i graven

Det kändes historiskt idag. Sammanträdet började som vanligt med bibel, bön och ett klubbslag av ordförande Per Wärmegård. Men avslutades utan ett nytt sammanträdesdatum. Internationella rådet i Härnösands stift samlades till sitt sista möte och lades nu ner efter tolv år.

Det startades 1998 på initiativ av stiftet, Vårsta och de aktiva frivilligorganisationerna i stiftet: Lutherhjälpens stiftskommitté, Stiftsmissionsrådet och SKUT-rådet, Svenska kyrkans unga samt Sveriges kyrkliga studieförbund. Uppdraget var att hålla samman de olika intressegrupperna för det globala engagemanget inom kyrkan, även flyktingarbetet, och planera gemensamma utbildningar.

2002 inrättade stiftet en tjänst som handläggare för de internationella frågorna och flykting- och integrationsfrågorna, och den tjänsten fick jag med början mars 2003. En av mina uppgifter blev att vara sekreterare i Internationella rådet, och det har jag varit ända till idag.

IR har under åren utvidgats till att bestå av företrädare även för Kvinnor i Svenska kyrkan, Kvinnor för mission och EFS i Mittnorrland. Med två sammanträden per termin har vi informerat varandra om vad som är på gång i de olika organisationerna och försökt tänka samman de skilda initiativen. Stiftsdiakonen Boel Skoglund var en mycket engagerad ordförande under sina år i Härnösand. Hon tog även initiativ till EFS' inlemmande i rådet och sammanslagningen av stiftsmissionsrådet och lutherhjälpsrådet, den första i sitt slag i hela kyrkan. Nu har hela kyrkan följt efter och gjort en liknande addition på riksplanet.

Internationella rådet var synnerligen aktivt i arbetet inför Världens fest i Åre 2007, dvs Svenska kyrkans internationella riksmöte, och bidrog mycket till att Världens fest inte bara blev en nationell begivenhet utan också blev stiftets möte, alltså ett möte för vårt stifts många internationellt engagerade.

Det här är sånt som jag har fått vara med och så frön till, driva och även skörda frukten av tillsammans med alla stiftets entusiaster. Underbart. Men nu stundar andra tider. Hur ska framtiden bli?

Stiftsstyrelsen har i vår beslutat lägga ned ett antal råd och arbetsgrupper i stiftet och i stället koncentrera främjandearbetet till mer flexibla referensgrupper kring handläggarna. Även Internationella rådet läggs ned. Och det har förberetts av IR själv, som ställt sig positiv till en förändring. När det gäller hur vi ska utveckla de globala kyrkliga frågorna tror jag att vi i framtiden behöver jobba närmare stiftets församlingar och deras internationella grupper. Och det har även rådet bejakat. Jag har en vision av en referensgrupp bestående av företrädare för alla tio kontrakten i stiftet plus Svenska kyrkans unga, SKUT, EFS och kanske Vårsta. I denna grupp kan man vara med längre eller kortare tid, huvudsaken är att man jobbar i gruppen. Om det kan bli en verklighet återstår att se.

Som det har fungerat hittills har man suttit på fyra år, därtill utsedd av stiftsstyrelsen. Ledamöterna har representerat sin organisation och rapporterat till och från denna. Men församlingarna har inte lika lätt nåtts eller blivit indragna. Nu får vi en modell som blir smidig, effektiv och föränderlig och kommunikativ, och församlingsnära. Formellt blir det stiftets internationella handläggare som utser dem som ska arbeta i referensgruppen. Men i praktiken ska vi på sikt leta efter en ordning där man nominerar företrädare från kontraktets församlingars internationella grupper. Därmed kommer jag som internationell handläggare att få en omedelbarare kontakt med vad som händer inom stiftets församlingar i stället för att gå omvägen via den gamla föreningsburna främjandemodellen.

Låter det här torrt? För mig känns det viktigt att jobba för att behålla den engagerade skara på flera hundra personer som ute i sina församlingar jobbar järnet med julinsamlingar, fasteaktioner, SKUT-auktioner, som berättar för konfirmander om vårt globala ansvar och pratar för kollekter till den internationella verksamheten. Det handlar om människor, inte om strukturer. Därför är det viktigt hur vi lyckas i detta förändringsarbete.